Fortsätt till huvudinnehåll

Inlägg

Visar inlägg från maj, 2022

Senaste podcasten

Recension: Venus Principle - Stand in your light (Prophecy)

Viss typ av rockmusik ger dig en utomkroppslig upplevelse. Den berör dig djupare än annan musik och varje ton och takt orsakar liksom ett ärr i ditt inre. Det kanske låter pretentiöst men så känns det i alla fall när jag lyssnar på Venus Principles debutplatta.   Bandet som består delvis av avhoppade medlemmar från Crippled Black Phoenix har tillsammans skapat ett album som på många sätt trotsar all sans och logik. Först och främst tänker jag på hur man under de år som pandemin har härjat ens har lyckats spela in det här givet att bandet inte kunnat ses på grund av restriktioner och avstånd då medlemmarna bor i Sverige och Storbritannien. Givet musikens  komplexitet och känsla inbillar i alla fall jag mig som lekman att sådant här skapas i fysisk gemenskap.  Musiken i sig är ett under av storslagen progressiv rock när den är som bäst. Jonas Stålhammar, Daniel Änghede, Daisy Chapman, Mark Furnevall, Ben Wilsker och Pontus Blom har lyckats foga samman alla sina influenser på en och samma

Nytt blod: List - ny hardcore från Malmö

Malmö fortsätter att leverera högklassig hardcore. Nu kan ni lägga till ytterligare ett nytt band, List, med folk från bland annat The Arson Project, Iron Pike, Atlas Losing Grip m.fl. och låta dem mangla era öron på ett väldigt trevligt sätt.  LIST by LIST

Specialpodcast: Orochen berättar om nya skiva låt för låt

Emil och Jonas från Orochen berättar om varje låt från nya skivan "Anthroposcenic". Vi nördar ner oss i riff, texttema, bilder och känslor. 

Podcast: Orochen

Foto: Richard Bloom Orochen, Oroken, Oroschen... kärt barn har många namn. Den 27 maj släpps "Anthroposcenic" av Suicide Records som är en skiva något utöver det vanliga ( läs mer om det här ).  Därför är Jonas och Emil gäster i podden för att berätta allt om den kommande släppet, vägen fram till skivan, vad musik betyder i livet, om att spela i band, att älska replokalen, om att får hjältar att ta bilder till omslag och så vidare.  Ett fantastiskt samtal med ett fantastiskt band. 

Axe Rash/Therapy - Split (De:Nihil, Rope Or Guillotine, Prejudice Me)

Alla behöver vi ju oss en snabb fix med hardcorepunk eller hur? Då finns lösningen här. Den här splitten bjuder på sidan A oss på Axe Rash från Uppsala och Stockholm som levererar två spår i god käng- och crutspunkanda. Det är ingen pardon när “Ostrich man” först slår dig på dina knän för att sedan lyfta upp dig i medryckande “Lucky we’re punks”.  Therapy från San Diego som härskar på sida B skjuter i snabb takt ut tre spår som verkar vara inspelade i ett svep för någon paus mellan låtarna är det inte tal om. Det gör att attacken blir maximal och effektiv. Även här hamnar vi i crustpunkland och jag gillar det jag hör.  En synnerligen välbalanserad sjutummare som alla borde ha i sin samling som du kan beställa här . Axe Rash x Therapy split by AxeRash

Recensioner: KKPA, Kardinal Synd, Slutstation Tjernobyl (Second Class Kids)

Den svenska punken. Denna underbara folkhemsbastard som härjat sedan sent 70-tal i de röda stugorna i vårt avlånga land. Ett folkkärt uppror som präglat flera generationer människor men som fortfarande ska betraktas som ett markerat utanförskap och vackert uppror mot konvenansen.  Själv hamnade jag mitt i den andra (eller kanske tredje) vågen svensk punk i början på 90-talet. Jag skulle aldrig kunna säga att jag är punkare men intrycket och genomslaget som band som Charta 77, Strebers, Coca Carola och De Lyckliga Kompisarna hade på mig sitter djupt inristat i mig. Punk är en fantastisk kraft att ta fram i olika situationer i livet och ja jag skulle säga att punk har funkat som en påtaglig strategi för att navigera mig fram i tillvaron de senaste 30 åren av de 50 jag levt.  Därför är det ju enormt kul att vi fortfarande har band som Kardinal Synd, Slutstation Tjernobyl och KKPA som förvaltar arvet av just den punk jag älskar mest. Den punk som beskriver inre kriser, samhällsfel och en a

Nytt blod: Dålig Isolering

Punken lever och mår bra långt ner i åldrarna. De senaste åren har vi sett och hört ynglingar i band som Borgerlig Begravning och Jönzzonligan försvara upproret och nu släpper Dålig Isolering sin debutsingel.  Budskapet lindas inte in utan är ska kapitalet krossas till tonerna av punk som ekar starkt av The Stooges och en stor dos känsla av Riot Grrl-punk. Det är charmigt och framförallt extremt medryckande i sin enkelhet. 

Nytt singelsläpp från Red Mecca

 Red Mecca släpper nytt album i höst som bjuder på elektronisk dark wave och postpunk om man ska tro det senaste sigelsläppet "The Longest Hour". I pressutskicket berättas följande: The Longest Hour – en pulserande låt med underliggande melankoli, mörka postpunkaktiga beats, rullande basgång, drone-syntar och trots en touch av förtvivlan i texten, så ryms ändå massor med hopp. Allt finns här. Vårt förstoringsglas till den lilla världen. Dansmusik för hörlurar och solnedgång. Den här singeln är den fjärde från det kommande dubbelalbumet Stay (arbetsnamn) som släpps hösten 2022. Med sitt förra abum - Away - som kom i april 2021 skrev Red Mecca ytterligare ett episkt kapitel för duon. Tidigare har de mottagit Manifestpris för årets elektroniska album och med uppträdanden på mest centrala scenerna på några av Europas största festivaler i genren och inte minst, förra året en synk i den fantastiska BBC-serien "Killing Eve" tagit projektet till helt nya nivåer.

Recension: Besvärjelsen - "Atlas" (Magnetic Eye Records)

Besvärjelsen live 2021 (Foto: Heavy Underground) Jag gillade Besvärjelsens förra skiva “Vallmo” kom 2018 men den hade en del problem som gjorde att helheten inte alltid stämde. Kanske handlade det om att bandet försökte hitta en identitet genom att försöka låta lite folkmusik och doom i ett samtidigt som sångerskan Lea Alazam inte riktigt hade hittat självförtroendet eller platsen i bandet. Synd, för allt fanns där. Riffen, en fantastisk röst och en djärv ansats. Potentialen fanns där men förverkligades inte.  Den där potentialen tas dock tillvara med råge på “Atlas”. Det är alltid kul när band man gillar som band tar ett enormt kliv uppåt på utvecklingskurvan. Nu har gitarristerna Andreas Baier och Staffan Stensland Vinrot hittat en balans mellan blytunga sabbathriff och den sköra folkmusiktonen från Dalarna med tyngden på det förstnämnda vilket gör att när folktonerna kommer in blir de tiofalt mer effektiva och kraftfulla. Ja ibland blir det så vackert att ögonen blir lite fuktiga. O

Podcast: Misha Sedini

Misha Sedini är kanske ett namn som du stött på då och då om du gillar tyngre musik. Han har ett förflutet i band som Lingua, Come Sleep, Rövfitta, Åfysatan och en rad andra band. Både som medlem eller som inhyrd musiker. Och nu är han gäst hos Heavy Underground.  Vi pratar om: Musikens kraft, att alltid vara den som hoppar av, punk, mörk musik, att spela i band, att inte spela i band, att spela själv, spontanitet är bäst, att lämna stan och mycket annat.  En spellista med musik Misha har varit inblandad i hittar du här

Cries From The Underworld: Andreas Baier (Besvärjelsen, VPathogen, Hilning mfl)

  Visa detta inlägg på Instagram Ett inlägg delat av doomsdaysjesusHQ (@doomsdaysjesus)

Lyssna: Lawndale - Letters to Iceland

Letters to Iceland är en klassisk punk breakup EP som föddes efter sångaren Marcel gick igenom ett väldigt destruktivt förhållande. Lawndale släppte huvudsingeln “Bleed” i April och det är nu dags att berätta resten av historien med skivan. Varje låt är en representation av de fem olika faser av sorg som kommer med ett förhållande som faller isär, och EPn binder ihop berättelsen med fyra hög-energi skatepunk dängor och en emotionellt akustisk nummer. Allt arbete med plattan är gjort av Lawndale själv med lite hjälp av nära kompisar. Detta är av största vikt till just Letters to Iceland för det representerar hur ensam man kan känna sig efter en tuff breakup - men vänskapen och den personliga kontakten mellan medlemmarna skapar en familjär, trygg känsla som understryker behovet av stöd från nära och kära i svåra situationer.  Letters to Iceland finns att lyssna på där man streamar musik, och en ny musikvideo till öppningslåten “My Tinder Date Ruined My Life” kommer den 1 juni.

Recension: Orochen - "Anthroposcenic" (Suicide Records)

Vi lever  i tider av oro och förändring. Saker händer i världen som vi som människor har svårt att ta till oss. Pandemin har förändrat sättet vi tänker på frihet. Geopolitiska konflikter förändrar förutsättningarna för framtiden på ett sätt vi inte upplevt på över 30 år. Och under allt detta märker vi hur vi människor i grunden ändrat förutsättningarna för vår blotta existens genom rovdrift på planetens resurser och biotop som vi är helt beroende av för att överhuvudtaget kunna finnas till. Det är tider som oroar och väcker tankar. Orochen skriver musik som handlar om sådant här. De skriver musik som har känslorna utanpå huden och som hela tiden omfamnar det tvivel och desperation som man kan känna inför detta faktum som vi ställs inför nästan dagligen när nyhetsflödet penetrerar våra medvetanden och sakta men säkert eroderar det hopp som finns inom oss alla.  Ironiskt nog är Orochens musik också väldigt vacker. Undergången har ju oftast den egenskapen. I den långsamma apokalypsens hun

Kortrecension: Bottlecap - "Wooden Systems" (Zorch Productions)

Bottlecap spelar den där typen av punk som ger dig en oanad energi. Man kan skråla med och man kan säkert dansa till den också om man är lagd åt det hållet. Sedan 2008 har bandet levererat högenergisk punk som landar någonstans mellan modernt och klassiskt vilket är en balansakt de klarar av galant. Det finns många starka refränger och med snygg växelsång och utan onödiga transportsträckor är "Wooden systems" ett givet val till vilken förfestspellista som helst. 

Cries From The Underworld: Ett samtal med Toxic Crypt

  Visa detta inlägg på Instagram Ett inlägg delat av doomsdaysjesusHQ (@doomsdaysjesus)

Podcast: Snake

Madeleine, Tess och Mia från Snake är avsnittets gäster där vi pratar om vad det betyder att vara med i ett band, Snakes kraft, om att växa, att ha sitt sociala umgänge i bandet, den nya plattan "Undreams", texter, familjeliv som tar mer tid än man tror, om att varje gång i replokalen är en fest och mycket mer.  "Undreams" släpps den 12 maj och kan beställas i olika format här

Big Fish är tillbaka!

Ett av 90-talets mest underskattade band gör comeback! Big Fish har nu släppt ett första smakprov från den kommande skivan "Kalla döda drömmar" som släpps redan den 16 juni.  Singelsläppet "Döden vid Järva krog" låter som en korsning mellan Tom Waits och Cornelis Vreeswjik men också väldigt mycket Big Fish.  Lyssna gärna på Into The Void Podcasts (som sedemera blev Heavy Underground) intervju från förra våren med sångaren David Giese.

Hot Breath har en känsla i ny låt och annonserar spelningar

Hot Breath släpper en ny singel och även datum för kommande spelningar i Sverige. 04.06 SE – Blädinge / Muskelrock 17.06 SE – Varberg / Parkmusiken 02.07 SE – Motala / Stadsparken 23.07 SE – Höganäs / Garage Bar

Cries From The Underworld: Per Stålberg

  Visa detta inlägg på Instagram Ett inlägg delat av doomsdaysjesusHQ (@doomsdaysjesus)

Nytt blod: Thrown

  Thrown heter Stockholms nya stjärnor på metalcorescenen 2022. Med sin EP "Extended pain" slår de undan det mesta i samma genre och mycket annat också. Fem spår som inte har ett svagt ögonblick, levererar benknäckarriff och är precis den aggressiva urladdning man kan behöva ibland.  Köp här:  https://arisingempire.bandcamp.com/album/extended-pain Kolla video här: Följ här och här

Se Watain spela för fans i Paris (video)

  Watain firade släppet av sin nya skiva "The agony & ecstasy of Watain" med en spelning i Paris med specialinbjuden publik. Förvänta er blod, eld och black metal. 

Ny musik med Iron Lamb

  Iron Lamb släpper en ny låt från kommande fullängdare. Johan från bandet säger följande om den nya musiken i pressutskicket från skivbolaget The Sign Records: "Total Noise is musically rooted in the monotonous and groovy sounds of 70´s rock but with a darker touch. Imagine Hawkwind trying to cure a bad acid trip with some speed. The lyrical theme is a slightly sarcastic exhibition in nihilism, and sums up the concept of Iron Lamb quite well. The world is going to hell and it's too late for redemption, so what can you do? Dance to the Destruction!”