Böset - Sista Varningen
Böset kommer från Göteborg och de spelar vad jag skulle vilja kalla råpunk utan
krusiduller. De är allt annat än några nybörjare i punksvängen då de har flera digitala
släpp bakom sig och även en tiotummare, två splitsjuor och en splitkassett på
meritlistan. ”Sista Varningen” är dock deras första fullängdare.
Jag ska vara tydlig med att jag hade rätt höga förväntningar på denna platta då jag
gillar mycket av det som Böset släppt tidigare. Så det var med spända förväntningar
som jag sänkte ner pickupen mot den vita vinyplattan när jag skulle lyssna igenom
den första gången.
Det tog dock inte många sekunder innan man kände en värme
inombords och nacken börjar röra på sig då det är svårt att vara still när man känner
att fan var det är bra. Jag vet inte hur det är för er andra men när jag hör en såhär bra
punkplatta när liksom allt klaffar. Arg och rak musik, intensiv och brinnande sång där
man hör att hjärtat och engagemanget är äkta. Då känner man hopp för mänskligheten
igen.
Jag tycker mig ana ett Böset som är en smula råare och argare än jag hört dem
tidigare. Det är väl å andra sidan en fullt rimlig reaktion från ett punkband med
hjärtat till vänster när man tänker på vilka det är som styr landet just nu. Tolv stycken
råpunkdängor består ”Sista Varningen” av och det är ingen vacker bild av samhället
som målas upp i texterna som kan läsa i det medföljande texthäftet. Det är inte bara
brunhögern som får sig en känga. Andra ämnen är det kommande medlemskapet i
NATO, konsumtionen, köttätande och klimathotet för att nämna några. Ren
punkpoesi med andra ord. Två låtar som är sådär gåshudsframkallande bra är ”Inte en
jävla millimeter” och ”Avskaffa arbetslinjen”. Behöver jag också nämna att omslaget är något av det tuffaste jag sett?
Så med andra ord så är en av årets
bästa punkplattor redan här.
Peace Talks - Progress
Peace talks kommer från Pittsburgh i USA och spelar hardcore. ”Progress” är deras debutplatta och de har en demo och en ep i bagaget sedan tidigare. Den vinylplatta som ligger på min spelare är den Europeiska utgåvan som Göteborgsbolaget Flyktsoda ger ut den 8 mars. Sedan tidigare så finns det en Amerikansk utgåva från Peterwalkee Records.
Lyckligtvis så slipper vi nu ta ett mindre banklån för att kunna betala frakt och importavgifter från USA. För gillar ni ilsken hardcore som inte tar några fångar så vill ni kolla in detta vax. En av de första tankarna som slår mig efter att jag lyssnat en kort stund på denna platta är att här menar man fanimej allvar. Det är argt, snabbt och väldigt in your face.
Sångerskan Krystyna har en rakbladsvass strupe som hon med stor inlevelse använder för att förmedla hur jävlig den kapitalistiska världen vi lever i är. Jag tror på vartenda ord hon skriker ut! ”Competing for trash in America, competing for scraps to eat. Thet keep us all so hungry, so hungry that we cant think” Är raderna som inleder femte spåret ”Trash in America. Det är allvarsamt, förbannat, och på allra största allvar. Den arga lyriken ackompanjeras av ett snortajt band som kan sin hardcore och vet hur man komponerar låtar med precis så mycket variation som behövs för att man inte ska tröttna.
Det bästa av allt är att det är förbannat bra också. Plattan är från start till mål blott 20 minuter men tro mig, det är en perfekt längd för arg och snabb musik av det här slaget. Skulle den varit längre så skulle man behövt ta in på ett vilohem efter en genomlyssning.
Fem frågor till skivbolagsbossen Johan Lundberg
Hej Johan! Grattis till två grymma släpp idag på Internationella kvinnodagen. Vägen fram till dessa två släpp har inte varit problemfritt direkt. Kan du kort berätta för Heavy Undergrounds läsare vad som hände?
- Tack! Äntligen! Jag älskar verkligen båda de här plattorna! Jag ska inte bli långrandig; storyn var att jag betalade det lokala vinylpresseriet här utanför Gbg för två album i förskott, när testpressar var klara och godkända och släppen var nära förestående gick presseriet i konkurs och en massa (för mig) gick upp i rök… som tur var fick jag snabbt tips om ett nytt presseri i Mjölby som hjälpte mig och nu är skivorna äntligen ute!
Hur kom du i kontakt med Peace Talks och hur kom du att släppa Europapressen av plattan?
- En mycket god vän till mig agerade chaufför åt 80HD från USA i somras, de hade med en tjej som sålde merch och som gav min kompis ett par kassetter med sitt eget band som visade sig vara Peace Talks. Jag fick kassetten för att recensera i mitt fanzine och tyckte den var fantastisk. Så jag skickade en intervju till dem först… sen höll vi kontakten och så frågade jag om de inte ville släppa en europapress på plattan och de sa ja
Det är ju inte den första utgåvan av Böset som Flyktsoda släpper. Hur fungerar samarbetet med dem?
- Böset är ett gäng jävligt schyssta personer, både politiskt och på ett personligt plan (även om de tyvärr håller på IFK Gbg men ingen är ju perfekt, hehehe). Förutom att jag fått äran att släppa några av deras skivor har de även varit med och hjälpt till med mina spelningsarrangemang och bl a gjort den bästa maten som nånsin serverats på en punkspelning i det här landet
Hur skulle du beskriva dessa två plattor. En mening om vardera platta?
- Böset; pissrå politisk råpunkhardcore som får den brunblå regeringen att skita på sig
- Peace Talks; driven hc-punk med en hel del originalitet och hjärtat på rätt ställe.
Vad kan vi se fram emot den närmaste framtiden från Flyktsoda?
- Inom en mycket snar framtid kommer ett nytt nummer av fanzinet, den här gången blir det en split med Meningen Med Livet. I vår kommer en split-7” med Gefyr och Rat Cage samt en 7” med Deny
…sen är det några nya album på gång under sommaren men det får ni se…
- En splitsjua med Sickrecy och Slothphantommoth är också på gång. Oklart när den släpps dock.
/Anders Bergström