Avlyssnat: Kardinal Synd - Kardinalens femte + 5 snabba frågor och svar

Jag har fått för mig att bandet vill radera ”Synd” och bara heta Kardinalen framöver?

Hur som helst,så har bandet släppt ett femte album nyligen innehållande tio spår som sträcker sig över en dryg halvtimme. Ljudbild, tempo och övrigt upplägg skvallrar omgående att bandet ligger på Second Class Kids. Bolaget som måste ses som landets mest aktuella och största inom svenskspråkig punk i

dagsläget. Känns minst sagt proffsigt och seriöst.

Bandet spelar punk. Både musik och texter faller perfekt in i mallen för vad man kan förvänta sig av ett punkband. Viktiga och allvarsamma teman som samhällsproblem, ens egna tillkortakommanden och mående, samt rasism/diskriminering avhandlas. På ett riktigt bra sätt måste jag säga. Hela plattan känns (samtliga spår) stimulerande och man tröttnar inte. Jag hade faktiskt önskat att den innehåll ytterligare ett par låtar. Man tröttnar inte, låtarna känns varierande i uppbyggnaden. Ingen utfyllnad alltså och samtliga är bra nog för att finnas med på plattan. Känslan är att Kardinal Synd förtjänar mer uppmärksamhet och jag kan varmt rekommendera bandet. Bland de bättre faktiskt, i Second Class välfyllda stall. Andra kollegor i ”branschen” syns mer på sociala medier och jobbar mer för sitt varumärke. I detta fall känns det som att bandet låter musiken tala och att dem möjligtvis inte är lika intresserade av det övriga. Vad som dock är tydligt – bandet är jävligt intresserade att plattan ska vara seriös och avhandla vad som är viktigt för dem i livet. Det lyckas man med.

När jag funderar kring en topp 5 lista över punkalbum 2023 på svenska i december, så finns det stor chans att denna är en kandidat. Efter att ha lyssnat en hel del senaste dagarna så framstår "Hallå" och "NOOSH1" som favoritlåtarna.

/Johan Terrac

Fem snabba till Danne i Kardinal:

Boende i Umeå, men egentligen från Strängnäs. Vilka håller du högst - Refused eller Strebers?
- Strebers

Köper du musik fysiskt, eller bara digital lyssning?
- Skulle gärna köpa mer skivor än nu, men ekonomin sätter tyvärr stopp.

Vilket band skulle du helst vilja vara förband till?
- Bad Religion skulle låta för självklart för att vara jag så jag säger Propagandhi

Tre städer du helst skulle vilja spela i Sverige under 2023?
- Uppsala, Örebro och Göteborg.

Tre band du tycker förtjänar mer lyssningar/uppmärksamhet i Sverige?
- Småjävlafötter, Ett Dödens Maskineri, Misantropic

Kommentarer

Andra har läst det här:

Krönika: Vad jag lärt mig av Charta 77

Jag minns inte riktigt exakt när jag hörde Charta 77 första gången. Det var före “Grisfesten" som kom 1993 men efter “Hobbydiktatorn” från 1992. Jag har dock tydliga minnen av vilka förfester det var som “Vykort från Rio” spelades högt på. Jävligt skumt egentligen att festa till en sådan låt. Men iallafall, så var det. De där förfesterna var i huvudsak till för två saker. Antingen gå på en annan fest i en annan lägenhet i Hallstahammar alternativt åka Volvo 240 till Köping med en back starköl för att gå på punkspelning på Smedjan. Charta 77 stod på scenen ibland. Eller ganska ofta. Charta 77 var lite av lokala punkhjältar. Musiken ekade av brittiskt 80-tal som New Model Army och senare av Levellers men alltid med en klar punkattityd. Texterna var lika enkla att sjunga med i som de var underfundiga. Och som sagt, de spelade ofta på Smedjan eller någon annanstans i närheten av Hallstahammar där jag bodde då i början av det glada 90-talet. Bandet stod också i centrum för den stora s

Läs hela artikeln »

Recension: Amon Amarth - The Great Heathen Army (Metal Blade)

På ett enkelt och billigt sätt skulle man kunna ställa frågan om Amon Amarth har något spännande att komma med så här långt in i karriären? Ja, det har dom är mitt svar. Trots att ”The Great Heathen Army” har ett antal lite svagare låtar så finns det även starka guldkorn. Tolv album in i karriären med bland annat Valhalla och mjöd som starka punkter dundrar Amon Amarth på och ger lyssnaren ca 45 minuter av den sedvanliga stridssången vi är vana att få höra om. I ”Saxons and Vikings” har man fyndigt slagit sig ihop med just Saxon som förstärkning. Spåren ”The Great Heathen Army” och ”Skagul Rides with Me” fastnar jag för direkt vid första lyssningen och det håller i sig så pass att jag ser dom två som absolut bästa låtarna. Visst, alla spår låter som det brukar göra från dessa vikingar och det finns inga egentliga överraskningar men Johan Hegg och hans mannar driver på bra ändå. Amon Amarth bemästrar kunskapen i att skriva och göra catchy låtar, det måste jag ge dom. Jag erkänner att j

Läs hela artikeln »

Avlyssnat: Vånda - Covenant of Death (Majestic Mountain)

Musik skapar känslor. Ibland känns de konstruerade och ibland känns de äkta. Särskilt när det kommer till hård musik som flörtar med ondska och mörker. Ibland blir det krystat och tillgjort, lite som att titta på en dålig skräckfilm. Men ibland får man en genuin känsla av mörkrets krafter bar genom en melodislinga, riff eller ett uttryck i sången. Vånda tillhör den sistnämnda kategorin. Kanske beror det på att just riffen i det här fallen tassar på gränsen till thrash metal även om det är death metal vi har att göra med här. Eller är det black metal? Jag vet inte och det är inte viktigt. Jag tänker mest på att det låter som korsning mellan tidig Kreator och Bathory runt 1988 (väldigt specifik referens jag vet). Det är medryckande och gör mig glad samtidigt som det får mig att vilja offra en get till Djävulen någonstans i en mörk skog om ni fattar hur det känns. Samtidigt som det flörtar med thrashen så finns det ju tydliga inslag av både death och black metal som sagt. Lyssna på inle

Läs hela artikeln »

Heavy Underground

Leta i den här bloggen

Senaste podcasten