Eucharist. Ett av och på-band som många gånger under åren från 1989 och framåt har gjort comeback för att sedan försvinna igen. Det gör mig väldigt glad att dom nu sedan en tid verkar vara på igen.
Med endast två stycken fullängdare i bagaget (Velvet Creation 1993 och Mirrorworlds 1997) på så många år som aktiva, eller ja, som av och på, så är jag förväntansfull på vad som kommer presenteras. Bandet var en del av den första vågen av det välbekanta Göteborgs-soundet, dock tycker jag mig inte höra några stora delar av det på den här skivans låtar. Idag har bandet lämnat sina melodiska dödsdagar bakom sig och ligger mycket mer närmare den melodiska black metal-stilen.
Saknaden av det är inget som gör mig ledsen, snarare tvärtom. För min egen del så njuter jag stort av att det mesta lutar åt snabb och rak black metal.Som fan av den här genren kommer man inte bli besviken då det är tight och bra rakt igenom med ett stort antal låtar med riktigt fin kvalitet.
Jag har svårt att para ihop Eucharist med något annat band soundmässigt eftersom det låter som mycket annat men ändå som sitt eget. Komplicerad förklaring som inte på något sätt är negativ utan ett betyg som säger att jag verkligen tycker om det här nya släppet.
”I Am the Void” är intensiv på ett sätt som inte är jobbig eller påfrestande men det ska sägas att nästan 77 minuter av ibland lite enformig ljudvägg kan upplevas som massivt. Vi får 12 spår av snyggt kvalitetsljud och en bra väsande röst, men ett par spår hade kunnat få stå över för att inte göra I Am The Void lite för lång. Eucharist betyder "nattvard" och trots att jag är väldigt okristen skulle jag kunna tänka mig att ta emot en oblat om dom här snygga låtarna spelades samtidigt.
Bästa låtar: I am the Void, Goddess of Filth och Lilith.
//Ylva Sjöstrand
Cries From The Underworld
Kommentarer
Skicka en kommentar