Sagan om den lilla bruksorten Horndal fortsätter. På förra skivan kom Hin Håle själv till Horndal och la ner bruket och orten gick nästan under. På uppföljaren hemsöks orten av en demon som vill dricka upp vattnet i sjön. Horndal har hittat ett unikt koncept för sitt band som faktiskt håller även en andra gång. Musiken är en säregen blandning av sludge, stoner, noise och lite death metal. Och varje låt är ett kapitel i berättelsen som naturligtvis är en metafor för samhällsutvecklingen med industridöd på grund av produktionsflytt till låglöneländer och IT-jättar som vill bygga serverhallar och använda naturresurser som kylning. Jag ser redan fram emot del tre.
Magnus Larnhed, eller Larna, känner ni från 59 Times The Pain och för mig har hans namn cirkulerat i flera årtionden i den lokala musikscenen i Mälardalen och Bergslagen. Nu presenterar han Strevellna som är ett projekt som verkar ha växt fram under pandemiåren. Informationen om det hela är ganska bristfällig förutom ett halsvkryptiskt brev som skickats ut till utvalda personer vilket kanske är bra för då kan man närma sig musiken utan direkt förutfattade meningar. Men när man lyssnar på “Aldrigheten” så inser man ju att här finns väldigt många referenser som jag känner igen så tydligt. Larnhed och jag är ju i samma ålder och Strevellna är en väldigt snygg sammanfattning av många referenser i musiklyssnandet om man gillade hårdrock på 80-talet. Här finns snygga rena hårdrockslåtar med refränger som är ren arenarock, ibland tippar det över på thrashen och crossover och ljudmässigt har klockan vridits tillbaka 1987 i all positiv bemärkelse. Att texterna är på svenska gör att musiken
Kommentarer
Skicka en kommentar