Heavy Underground

Redo för ett över 16 minuter långt proggrockepos? Second Sun ser till att du får ditt lystmäte när de bjuder på en ny låt. Så här skriver skivbolaget Gaphals om släppet: "Second Sun släpper ”Råtthamn”. Låten är det första Second Sun-släppet där bandets nya medlem Stipen (Dia Psalma, Merciless och Strebers ) medverkar på trummor, och den första nya musiken från bandet sedan 2020 års album ”Kampen Går Vidare”. På den nya låten blandar Second Sun folkmusik-influerade melodier med tidlös rock till vad som kanske är deras mest storslagna skapelse hittills. ”Råtthamn” är ett nästan 17 minuter långt rockepos, där huvudpersonen förvandlas från en utstött och missunnsam själ till en råtta, och hittar gemenskap i den grå och svansprydda massan. Second Sun frontman Jakob Ljungberg kommenterar: ”När vi hade börjat skriva tog det liksom aldrig slut. Gamla idéer som saknat sammanhang fick helt plötsligt mening och när idén om människan som förvandlas till råtta utkristalliserades så var det som

  Det där avsnittet där det dricks kaffe med Esben Willems som banka trummor i Monolord och spelar in musik i Studio Berserk. Vi pratar om musikminnet, studioteknik, bristen på tekniskt kunnande, ljud, trummor, mysighet, pandemin, Monolord och drömmar.  Beklagar att ljudet under samtalet blev lite burkigt.  Jag har följt Monolord sedan starten. Jag intervjuade gitarristen och sångaren Thomas Jäger precis när de hade släppt titelspåret från debuten som singel och jag har intervjuat både basisten Mika Häkki. Det här är andra gången jag och Esben pratas vid.  Det som slår mig när jag har pratat med dem alla tre är deras dedikation till musiken och sitt band. Jag vet inte om de bestämde sig tidigt för att satsa så mycket på Monolord som de gjort eller om det bara har hänt. Kanske är det en kombination av passion och slumpen. Men helt klart så kan man konstatera att Monolords karriär har gått som tåget sedan 2014. Bandet släpper sin femte skiva på sju år i oktober och jag vet inte hur många

Liverpools grindpionjärer Carcass släpper nu sin sjunde fullängdare som följer upp combackplattan “Surgical steel” som kom 2013. Det tog alltså åtta år för bandet att spela in en ny skiva vilket är en anmärkningsvärt lång tid kan tyckas. Orsakerna till detta är helt ointressanta men resultatet är desto mer intressant.  Bandet började ju sin karriär med att spela grindcore på ett sätt få hade hört. Taggtrådiga riff med Jeff Walker gurglandes texter om förruttnelse och anatomi med skivor som hade omslag som såg ut som charkdiskar. Snabbt nådde de ryktbarhet och legendstatus. Men grejen med Carcass är att de aldrig stått still. Från den primitiva grindcoren gick det snabbt frammåt och redan på bandets tredje platta “Necroticism – Descanting the Insalubrious” höjdes ribban musikaliskt och i och med “Heartwork” insåg man vilket tekniskt kompetent band Carcass var. Och många är banden, inte minst två generationer extrem metal här i Sverige, som tagit intryck av bandets alla stadier av utveck

Monolord, de regerande tungviktsmästarna på den svenska undergroundscenen, är tillbaka med en ny låt och en ny skiva. Låten heter The Weary och är det första smakprovet från den kommande plattan "Your time to shine" som släpps på Relapse. Omslaget är episkt och smakprovet vi nu får är klassisk riffdyrkande Monolord. Här är videon: Och här är omslaget till plattan: Och vet man något om Monolord så vet man att det är ett av de hårdast turnerande banden i branschen och nu när pandemin kanske är på väg att mattas av (ta era sprutor!) så planerar bandet för att bege sig ut på både de europeiska och amerikanska vägarna. Här är alla datum:

Dalarna. Gruvor. Fjäll. Trähästar. Knivar. Peace & Love. Kalle Moraeus. Och en massa bra musik. Vi tar en tur genom länet som förknippas med så mycket som vi tycker tillhör den svenska folksjälen och med den dialekt som åtminstone får den här redaktören att vilja flytta dit enbart av det skälet. Men det finns många band som har sin bas där och därför är det på sin plats att ta göra en Bandcampsafari dit för att visa en annan sida av Dalarna. Besvärjelsen  Med en säregen blandning mellan folkmusikdoftande doom och stoner och texter på på både svenska och engelska är det svårt att inte fascineras av Besvärjelsen. Och särskilt inte när bandet har en vokalist som är något utöver det vanliga i Lea Amling Alazam.  Vallmo by Besvärjelsen Parasit  I Falun huserar Parasit som försvar hardcorepunken med bravur. Det är rått och aggressivt som med en skämmande precision triggar alla smärtpunkter som bra punk ska göra.  Samhällets Paria by PARASIT Ett Dödens Maskineri Få band har imponerat p

Nu kan du höra och (naturligtvis) köpa västeråsarna Dead Awakens nya platta "The Princip Legacy". En platta som påminner oss om hur death metal ska låta. Och ämnesvalet handlar naturligtvis om ond bråd död, krig och elände. Du vill inte missa detta.  The Princip Legacy by Dead Awaken

Ett Dödens Maskineri blev tvungna att ställa in sin första spelning pga ett benbrott. Men nu har man delat med sig av sin första demo som kompensation. Gillar du kängpunk med finess så är det här bra grejer. Själva skriver bandet så här om saken: "För att fira att Andreas ligger under kniven just i detta nu, och som ett litet plåster på såret för lördagens inställda spelning på Gruvpunx, så tänkte vi bjuda lite på oss själva.  'Ungdomsfylla och brutna ben' samlar hela vår första demo som The Brigade och två spår från 2010 som spelades in på nytt 2020 för fullängdaren (allt detta snackade vi om i Döda Katten Podcast).  Första demon har sin charm. Då, precis som på andra demon, bestod bandet endast av Daniel och Andreas och eventuella skavanker skyller vi på vår ringa ålder. Ni som kan 'Det svenska hatet' utantill kanske känner igen låten Erase all Diversity. Tre av låtarna är skrivna så tidigt som 95-96 och på en låt är det Andreas som hanterar sången." Det är