Heavy Underground

Den svenska grinden mår rätt bra nuförtiden. I dagarna släpps Childs fullängdsdebut som fick strålande omdöme av big boss Tannergren. En av förra årets bästa plattor var Sickrecys mäktiga "Salvation through tyrany". Året innan fick vi "Vicious circles" av Brainwasher. Grinden lever och frodas kan man säga. Just ovan nämda Brainwasher som kommer från Göteborg delar här en sjua med Axis Of Despair från Örebro. Axis of Despair består av rutinerade herrar med grindrutin från såväl legenderna Nasum som Coldworker, Gadget och en drös andra band. Brainwasher får i detta sammanhang se sig slagna när det kommer till erfarenhet.  Vad vi har här är en sjutummare fylld med cirka nio minuter av den finaste grind man kan hitta. Första sidan sidan hanteras av Axis Of Despair och har fyra spår, varav den längsta låten är 1 min och 12 sekunder. De övriga tre håller sig under minuten. Avslutande "Ripped off and left behind" syr perfekt ihop sida ett och lämnar mersmak. Sida

Totalgalan arrangerades vide att antal tillfällen i främst Stockholm och Köping på 90-talet men nu har den återuppstått för en kväll i syfte att dra in pengar för återuppbyggnaden av Ögir i Köping som brann ner till grunden på i september 2022. Lågorna tog inte bara huset utan också 40 år av musikhistoria då skivbolaget Birdnest och Charta 77 hade sitt högkvarter där. Plus att det varit konsertlokal för många alternativa band genom åren. För dessa två dagar slöt ett antal band upp och spelade i stort sett gratis för att dra in pengar till återuppbyggnaden i någon form. Några fortfarande aktiva. Ett par andra hade inte spelat på många år. Här är mina personliga höjdpunkter. Ulke Mannen är en levande legend med band som Strebers och Dia Psalma och det märks när han lite försynt äntrar scenen med sin gitarr. Jag har sett honom spela akustiskt två gånger tidigare och han blir långsamt lite säkrare på sig själv och spelningen i Örebro var nog den mest fokuserade jag sett. Kanske beror det p

Jag minns 90-talet. Eller rättare sagt, jag minns delar av det. För det är länge sedan nu och tidens dimma har slukat många minnen. Kanske var det dimmigt redan när det hände. Och i ärlighetens namn så kanske jag har förträngt en del också.  Men en sak minns jag med tydlighet. Musiken. Jag minns punken och hur det var att inse att det fanns band som speglade det man gick omkring och kände varje dag när man vaknade upp vare sig man hade ett jobb eller inte. För det varierade. 90-talet var på det sättet också. Jobben försvann. Man levde på A-kassa eller deltog i Arbetsförmedlingens projekt. Det var om sådant banden sjöng. Bland annat.  Jag minns bilturerna med en back Norrlands Silver i baksätet till Köping och Smedjan. Jag minns spelningarna. DLK, Sober, The Past, Finkel Rokkers, Coca Carola, Strebers, Dia Psalma. Och Charta 77. Naturligtvis. Alltid Charta 77. Det var ju liksom hemmalaget. De lokala hjältarna. Jag vet inte hur många gånger jag sett dem live. Det minns jag faktiskt inte.

Black Birch är ett nytt projekt som befolkas av Gina Wiklund och Ulf Blomberg som levererar väldigt kompetent black metal. Första singeln heter "Weak" och kan avlyssnas på Bandcamp och andra plattformar. Weak by BLACK BIRCH

Leroy T Brown kommer från Stockholm. De bildades när John Bojang (bas och sång) och Måns Lindén (gitarr och sång) besökte Sjock Festival i Belgien 2019. Senare värvades också Jonan Andersson på trummor. De har sedan 2021 släppt ett antal singlar som nu samlats som fullängdaren "The yellow king" som nu i dagarna släppts av Clouded mind records. Enligt dem själva så är arbetet på nästa platta redan i full gång. Är tung rock med rejält groove och en stor portion fuzz er melodi så tycker jag absolut att ni ska skänka "The yellow king" både en och tre lyssningar för det är rätt så rutinerade herrar som ligger bakom Leroy T Brown och det hörs. Andra halvan av plattan är för mig något starkare och känns mer sammanhållen än vad första halvan gör. Jag upplever den mer spretig. Jag vet inte om det helt enkelt är så att jag behövde tillbringa en liten stund tillsammans med Leroy T Brown för att vi två skulle finna varandra. "Tangerine cocaine goblin" och "Jupi

  Headons från Halmstad är något av veteraner på den svenska punkscenen är nu aktuella med en platta som kort och gott heter "Hatet". Hela bandet gör Magnus sällskap i det här avsnittet och berättar mer om skivan, om bandet och om punken. 

 Svempa och Ylva pratar med Death By Armborst. Visa detta inlägg på Instagram

Femmannabandet Carnosus från Örebro har givit oss lyssnare ljuv musik sedan 2011. EP:n ”The Universal Culmination” från 2016 och första fullängdaren ”Dogma of the Deceased” från 2020 har teasat oss med death/thrash/techmetal på hög nivå. Hur tar man sig då till en ännu högre nivå som band? Jo det ska jag tala om; man skapar kommande album ”Visions of Infinihility”. Från första lyssningen slås jag direkt av dom starka influenserna från bandet ”The Black Dahlia Murder”. Eller det är vad jag hör influenser ifrån iallafall och det är absolut inget negativt eftersom jag älskar just dom.  Jag är oerhört imponerad av Jonatan Karasiaks röst och bredd som låter kusligt lik TBDM:s nu avlide Trevor Strnad. Har herr Strnad återuppstått?!  Jonatan flippar lätt mellan avgrundsdjupa growl och höga toner. Med väldigt bra gitarr, bas och trummor från Rickard Persson, Marcus Jokela Nyström, Marcus Strindlund och Jacob Hedner smälter blandningen ihop till en grymt bra skiva i form av ”Visions of Infinihi