Heavy Underground

  Visa detta inlägg på Instagram Ett inlägg delat av doomsdaysjesusHQ (@doomsdaysjesus)

Ofta när jag lyssnar in mig på ny musik som jag sen får äran att recensera så städar jag.  Ett bra sätt att förgylla den sysslan.  Flera gånger under den första genomlyssningen av ”Memoriam” stannade jag helt upp i det jag gjorde för att få tid att njuta av vad jag hörde. Ett mycket bra betyg!  Faustus har redan bra släpp och låtar i ryggsäcken, så vad ger då kommande albumet oss? ”Memoriam” är snäppet ännu snyggare och tightare än det vi tidigare hört från Faustus.  Mer finess och riktigt bra uppvisning av det instrumentala från alla samt en otroligt bra och kraftfull sång. Låtarna ”Sleep” och ”Anhedonia” blev snabbt självklara favoriter för mig.  Tungt, snabbt och svängigt.  Många drar nog direkt paralleller till Meshuggah när man hör Faustus.  Jag erkänner, det gjorde jag absolut också första gången jag hörde dom, men jag tycker att vi har snackat klart om just den liknelsen nu. Faustus är så mycket mer än ett band som låter som andra band!  Gitarrslingor, magnifikt trumspel och tyn

Fornnordisk mytologi, svensk folktro och vildvittor. Ur dessa tre element formades Vittra som den 11 november ger oss den senaste skapelsen ”Blasphemy Blues”. Vi lyssnare bjuds på en skön resa mellan melodiska riff, grymt bra sång och en intressant mix av olika metal-genres men den uppmärksamme hör även influenser från folkmusik.  Med tanke på att bandets grundare David Döragrip och Johan Murmester kommer från rätt så olika musikbakgrund, så har Vittra ändå ett sammanhängande men brett sound vilket gör att lyssnandet inte blir långtråkigt. Tvärt om!  Det ska väl erkännas att undertecknad inte styr mot det melodiska vid eget val, men jag är kanske omvänd?  ”Blasphemy Blues” innehåller nio spår och låten ”Satmara” lockar tillbaka mig flera gånger. Låtnamnet tilltalar mig precis lika mycket som själva musiken. Låten ”Lykantropi” är otroligt svår att värja sig för och den kommer jag återkomma till många gånger även efter dom här genomlyssningarna. Det enda förvånande är sista spåret som är

  Visa detta inlägg på Instagram Ett inlägg delat av doomsdaysjesusHQ (@doomsdaysjesus)

 

4 november så släpper Uurn från Malmö EP:n ‘’STRAPPED IN, READY TO GO’’. Musiken beskrivs bäst som sludge och är en skola i ångestladdad höstmelankoli. Är du bevandrad inom sludge och annan tung musik så håller detta absolut en hög nivå. Väggen av gitarrer är maffig och gör sig särskild gällande med den genresymptomatiska rundgången. Produktionen är krispig och tydlig utan att det blir alldeles för P3-åtkomligt och urvattnat. Trots att det rör sig om rätt så typisk sludge så finns det tillräckligt mycket bredd av uttryck för att jag inte ska bli uttråkad. Nedstämda Sabbath-minnande riff kryddas med en sårbar sångröst som fördelaktigt är längre ner i mixen. Fortsätt så Uurn! Bästa spår: No one needs to know /Anton Bryvall  

Ögir 24 augusti 2022 Jag har undvikit att åka förbi Ögir i Köping sedan branden den där ödesdigra måndagen den 12 september. Dagen innan hade jag åkt förbi Köping med tåg efter att ha intervjuat Bonni från Asta Kask och Ulke från Strebers/Dia Psalma i Göteborg. Jag tittade ut genom tågfönstret när vi stannade vid Köpings station och tänkte på den där kvällen jag livesände Charta 77:s release av "Ödesboxen" bara någon vecka tidigare. Jag tänkte på spelningarna jag sett där med både Charta 77 och Asta Kask. Sen rullade tåget vidare. Ögir oktober 2022 Dagen efter stod det klart att Sverige fått en högernationalistiskt regering och vid 8-tiden på morgonen kom den första nyhetsflashen om att en kulturbyggnad i Köping stod i brand. Det var Ögir som brann.  Det var milt sagt en riktigt jävla skitmåndag.  Ögir var inte bara ett ställe för kultur i Köping. Det var också hem för Per Granbergs livsverk Charta 77 och Birdnest Records. Här hade han samlat allting. Alla skivor, alla inspe

Tung, tyngre, tyngst. Nya förmågorna Steel Freight tar inga fångar på sin första demo som nu släppts lös i världen. Med en rent dödlig kombination av hardcoremangel, dödsrens och nedsvärtad sludge så tror jag att Steel Freight mutat in ett stycke av undergroundscenen som länge saknat en rättmätig herre.  För här snackar vi alfahannemosh av rang. Från första spåret "Crawling" till det sista spåret "Boltcutter" bjuds vi på fyra låtar som alla visar upp ett brett spektrum av hur man musikaliskt kan krossa allt i sin väg. Jag gillar dynamiken man åstadkommer när snabbt rens växlas med långsamt tuggande taggtrådsgitarrer. Och ljudbilden är välkomponerad med en lagom dos skitighet över det blytunga soundet överlag. En imponerande debut.  /Magnus Tannergren  DEMO 2022 by STEEL FREIGHT