Heavy Underground

  Fagerstas crossoverstolthet Kazjurol spelade på The Abyss i Göteborg den 26 mars och levererade då en ny låt från kommande släpp. Lite oklart vad titeln på den var men bra är den hur som helst. 

  Svensk thrash metal lever och har hälsan. Det visar en snabb research på Metal Archives. Så för att hedra att arvet från den första svenska vågen thrash metal som vi berättat om i Stagedive To Hell så har Heavy Underground gjort en spellista med de band vi hittat på Spotify och kallat den New Wave Of Swedish Thrash Metal.  Mosh!

Så det var det hela. Nu är Stagedive To Hell slut och alla avsnitten finns på heavyground.se. Och kanske finns det en möjlig fortsättning. Vi får se. Här kommer ett eftersnack med några som spelar thrash metal idag som reflekterar över genren: El Guapo från Zombiekrieg, Stefan från Morbid Breath och Berget från Man Machine Industry.  Och precis som på de klassiska thrashplattorna kommer här en obligatorisk tacklista till dem som gjort det här möjligt: Ett särskilt tack till Berget Bergman, Fredrik Larzon och Dan Swanö för ovärderlig hjälp med kontakter till några personer viktiga band. Tack också till Patrik Wirén och Patrik Sporrong (Midas Touch), Ulf Pettersson (Mezzrow), Magnus Forsberg (Tribulation), Pontus och Bäz (Kazjurol), Johan Jansson (Hatred), Johan Bülow (Fallen Angel), Sabrina Kihlstrand (Ice Age), Pelle Ström (Agony & The Krixhjälter) och Christian Jansson (Pagandom) som ställde upp och berättade sina historier. Och ett speciellt tack till Kazjurol som lånat ut både n

I det här avsnittet möter ni Pelle Ström som spelade med Agony och The Krixhjälters. Vi börjar med Agony som från början var ett hardcoreband som stavades med i på slutet. När Pelle kom med i bandet stavades det med y och musiken hade blivit thrash metal. Pelle spelade också med The Krixhjälters som drog mer åt punk och crossoverthrash. Ett riktigt undergroundband som kanske har blivit lite förbisett i historieskrivningen om svensk thrash. Och här är Pelles version av historien i Stagedive To Hell. Ett särskilt tack riktas till Larzon och Dan Swanö som gav ovärderlig hjälp till det här avsnittet.  Länkar Agony - Execution of mankind (demo)   Agony - Paradise of pain (osläppt demo)   Agony - The First Defience (fullängdare) Krixhjälters på Spotify   The Krixhjälters live på SVT 1989 (Svepet)  Agony live i Norrköping 1988

  Sarcator har seglat upp som ett av de mest lovande thrashbanden i Sverige inte minst efter den sjävbetitlade skivan som släpptes 2020. Lägg därtill att bandet skapat sig ett rykte som ett utmärkt liveband. Just nu är Sarcator i studion och spelar in en ny skiva. Sarcator by SARCATOR

  Eternal Evil från Stockholm har grävt djupt i pappas skivsamling och hittat de tidiga plattorna med Slayer, Metallica och Possessed. Det är obortsat, uppkäftigt och slirar i produktionen men har hjärtat på rätt ställe. Arvet från den tidiga svenska thrashen och amerikanske västkusten hörs tydligt på " The Warriors Awakening Brings the Unholy Slaughter" som släpptes i slutet på 2021. The Warriors Awakening Brings the Unholy Slaughter by Eternal Evil Eternal Evil live november 2021:

Meshuggah släpper aldrig lättuggad musik. Det är alltid krävande stycken av välkomponerad aggressiv metal i en helt egen genre. Ända sedan thrashdagarna i Umeå tills idag så har bandet fått ett rykte om att spela komplexa kompositioner som det krävs en högskoleexamen i musikvetenskap för att till fullo för att uppskatta. Men jag skulle här och nu hävda att det ryktet till stor del är felaktigt. I alla fall när det gäller “Immutable”. När jag lyssnar på skivan så tänker jag mest på att Meshuggah har ett unikt sväng. Strukturerna är kanske komplexa men helheten känns väldigt lättlyssnad och man rycks med i rytmerna och riffen som staplas på varandra. Meshuggah har en helt egen rytmvärld som manifesterar sig direkt i inledande “Broken cog” och på de tidigare släppta spåren “The abysmal eye” och “Light the shortening fuse” och det finns fler exempel på det på skivan. Än mer spännande blir det i spår som “Black cathedral” där en matta av ensamma distade gitarrer bygger upp en mäktig riffsym