Heavy Underground

  Headons är ingalunda några nybörjare i branschen. Sedan 2007 har de levererat punk med den äran och det nya släppet "Hatet" är inget undantag. 13 upproriska spår finns det på skivan och det är fullt ställ från start. Titlar som "Faktaresistent", "Ebba Brun", "Systemkollaps" och "Dö på ditt jobb" vittnar väl om vad det här handlar om. Musikaliskt lutar sig Headons mot arvet från Asta Kask och kanske en del mot lite crustigare punk men alltid med det melodiösa och allsångsvänliga i botten.  Jag gillar när ett band inte krånglar till det utan håller sig till grundkonceptet och Headons gör detta nästintill felfritt och jag kommer på mig själv att nynna på titelspårets refräng redan efter första lyssningen. Det säger väl kanske något om kvaliteten på "Hatet".  /Magnus Tannergren "Hatet" släpptes fysiskt den 6 januari och digitalt blir den tillgänglig den 3 februari.

Svensk sludge och postmetal har länge haft självklara referenspunkter som Cult Of Luna och Breach. Allt som släppts efter dessa två giganters debutsläpp står på gott och ont i skuld till dessa på ett eller annat sätt och 2000-talet bjöd på många andra band i genren som även dessa satt outplånliga intryck på genren.  Men nu kan vi nog skönja ett generationsskifte. Helsingborgarna i Kollaps\e sätter en ny standard i och med sin debutplatta “Phantom center”. Bildat strax innan pandemiåren och med ett par tidigare släpp i bagaget, skrivet och inspelat under isoleringsåren, så har bandet haft tid på sig att i lugn och ro moga och hitta ett uttryck som på många sätt gjuter nytt liv i den här typen av hård musik. Att allting från inspelning till mixning gjorts av bandet själva och det med bravur. Soundet är lika mäktigt som det är kompakt och dynamiskt.  Fullängdaren består dels av ett par spår som släppts tidigare och dels av ett antal nya låtar. Grejen är att de äldre låtarna får ett helt n

Urarta från Malmö brukar få höra att de inte låter som någonting annat och det stämmer nog. Urarta rör sig i de musikaliska trakterna runt punk och L7-alternativrock och det låter riktigt trevligt.   Själva beskriver bandet sig så här: "Vi är fyra kvinnor som spelar musik i gränslandet punk, alternativ rock, postpunk. Vi har vår hemvist i Malmöscenen. Inget annat band i Malmö låter som ni brukar vi få höra och när vi försökte oss på att få skivbolag intresserade av oss så förstod vi att vi hamnar mellan genrer. Vi har aldrig haft det där bandsnacket om vad vi ska spela för musik utan vi vill ta vara på det som uppstår i repan och som träffar vår gemensamma nerv. Vi håller på att karva ut vår egen mark och är öppna för var den processen tar oss." PMS by Urarta

Clouded Mind Records är en liten CD-label i uppstarten. Man har hittills fem släpp av blandad genre (lite rock, doom, noise, elektroniskt). CMR tillverkar CD skivor i helt egen regi utan egentliga krav på ekonomisk vinning.  I nuläget tillverkas 33 ex av varje släpp och ger tio av dem går till bandet/artisten. Enda CMR kräver av banden är artwork till skivan och en adress att skicka skivor till.  Grundidé är att ge band/artister en schysst skiva att skicka till riktiga skivbolag eller sälja på sina gig. CMR hjälper även till med lite promotion i form av reklam, mail och dylikt.  Den 23 januari släpper Clouded Mind Records Kollaps\e fullängdare "Phantom centre". Och Heavy Underground uppmanar alla att besöka webbshopen och kolla in resten av bolagets släpp.  Här hittar du en massa annat på webben om CMR

Projektet ”Unchristian Christian” skapades av Christian Ludvigsson för att få utrymme för hans kärlek till old school death metal och HM2-sound till skillnad från den deathprog han spelar i  ” Eigenstate Zero”. I januari 2020 släpptes fullängdaren ”Year Zero” och nu den 9 december i år kom uppföljaren ”Sulphurfeast”. Att det här projektet är en plattform för Christians kreativa utlopp tydliggörs snabbt för mig som lyssnare.  Generisk HM2-döds som vi hört så många gånger förr blandas friskt med slingor på saxofon och om jag inte är helt fel ute, orgel.  Visst, det finns flera band som har blandat in dessa instrument i sitt skapande men då har det gjorts med snyggare finess.  Helheten blir tyvärr mer en röra än något som jag kommer fortsätta lyssna på. Christians sång/skrik är mestadels riktigt bra och hade jag fått ren och traditionell HM2 serverad på ett Sulphurfeast-fat hade jag varit mer intresserad än vad jag är nu. Det är mycket vilja och idéer som tydligt vill in i det här projekt

Stockholms-ynglingarna i Impurity gör debut med demon ”Forever lifeless”. Det rör sig om den gamla skolan där doomriff a lá Autopsy varvas med kängkomp och grottsång! Ett utmärkt tillägg till den blommande scen av unga thrash/dödsband som sprider sig över hela landet.  Demon finns på streamingtjänster samt kassett genom bandets Instagram. Favoritspår: Forever lifeless /Anton Bryvall

Sen den 12 januari har jag släppt minst ett avsnitt i veckan utan uppehåll. Totalt 52 avsnitt blev det. Det ni! Jag tror att det varit räddningen för mig under det här året att få prata med så många positiva, kreativa och underbara människor. Musik och kultur räddar oss i en galen värld. Tack till följande människor och band (har jag glömt någon, sorry!) gjorde Heavy Underground möjligt 2022: Tomas Liljedal (Norna, Breach), Blodet (Hilda & Dennis), Emilia Henriksson, Berget Bergman (Man. Machine. Industry), Snake, Misery Loves Co (Patrik Wirén),Fredrik Larzon (Millencolin), Anders Jacobson (Nasum), Cities Of Mars, Orochen, Sekunderna, Oh Hiroshima, Goatriders, Mattias Indy Pettersson (Massgrav, Kungens Män), Industrial Puke (Jens & Linus), Slôdder Noll Tolerans, Punk-Johan, Bonnie (Asta Kask)  Ulke (Strebers/Dia Psalma), bäste Per Granberg & Charta 77/Köttgrottorna, Coca Carola, Blodskam, Burst, Sweet Teeth, Manifestgalan, Johan och Flyktsoda, The Awesome Machine, Sickrecy

Om jag ska vara riktigt ärlig, vilket man ska vara i en recension, så gick jag in med en rätt sval entusiasm i första genomlyssningen av  Dead Earths ”Et Disperdam Illud”. Hur hett och nytänkande kan ännu ett enmansprojekt vara?  Tydligen hur hett som helst!  Genom skivan tas vi med på ett mörkt och mysigt kalas med det mesta jag vill ha för att något ska kännas spännande och intressant gällande black metal.  I den allra bästa låten ”Doom, Cerulean” finns sköna riff och mäktiga trummor som jag går igång ordentligt på.   Det spåret kommer garanterat dyka upp på någon digital ”mest lyssnat”-lista för mig. Det är egentligen tråkigt att fundera över vad skaparen av skivan får sina influenser ifrån men jag kan inte låta bli.  Jag hör både en mer nyskapande black metal men också melodiska delar som bryter av på ett snyggt sätt. ”Speaking Silence” har i inledningen en underbart förlösande och närmast panikartad skriksång som är vacker på ett så mörkt sätt.  Dead Earth utgörs av Mathias Kamijo