Heavy Underground

Liverpools grindpionjärer Carcass släpper nu sin sjunde fullängdare som följer upp combackplattan “Surgical steel” som kom 2013. Det tog alltså åtta år för bandet att spela in en ny skiva vilket är en anmärkningsvärt lång tid kan tyckas. Orsakerna till detta är helt ointressanta men resultatet är desto mer intressant.  Bandet började ju sin karriär med att spela grindcore på ett sätt få hade hört. Taggtrådiga riff med Jeff Walker gurglandes texter om förruttnelse och anatomi med skivor som hade omslag som såg ut som charkdiskar. Snabbt nådde de ryktbarhet och legendstatus. Men grejen med Carcass är att de aldrig stått still. Från den primitiva grindcoren gick det snabbt frammåt och redan på bandets tredje platta “Necroticism – Descanting the Insalubrious” höjdes ribban musikaliskt och i och med “Heartwork” insåg man vilket tekniskt kompetent band Carcass var. Och många är banden, inte minst två generationer extrem metal här i Sverige, som tagit intryck av bandets alla stadier av utveck

Monolord, de regerande tungviktsmästarna på den svenska undergroundscenen, är tillbaka med en ny låt och en ny skiva. Låten heter The Weary och är det första smakprovet från den kommande plattan "Your time to shine" som släpps på Relapse. Omslaget är episkt och smakprovet vi nu får är klassisk riffdyrkande Monolord. Här är videon: Och här är omslaget till plattan: Och vet man något om Monolord så vet man att det är ett av de hårdast turnerande banden i branschen och nu när pandemin kanske är på väg att mattas av (ta era sprutor!) så planerar bandet för att bege sig ut på både de europeiska och amerikanska vägarna. Här är alla datum:

Dalarna. Gruvor. Fjäll. Trähästar. Knivar. Peace & Love. Kalle Moraeus. Och en massa bra musik. Vi tar en tur genom länet som förknippas med så mycket som vi tycker tillhör den svenska folksjälen och med den dialekt som åtminstone får den här redaktören att vilja flytta dit enbart av det skälet. Men det finns många band som har sin bas där och därför är det på sin plats att ta göra en Bandcampsafari dit för att visa en annan sida av Dalarna. Besvärjelsen  Med en säregen blandning mellan folkmusikdoftande doom och stoner och texter på på både svenska och engelska är det svårt att inte fascineras av Besvärjelsen. Och särskilt inte när bandet har en vokalist som är något utöver det vanliga i Lea Amling Alazam.  Vallmo by Besvärjelsen Parasit  I Falun huserar Parasit som försvar hardcorepunken med bravur. Det är rått och aggressivt som med en skämmande precision triggar alla smärtpunkter som bra punk ska göra.  Samhällets Paria by PARASIT Ett Dödens Maskineri Få band har imponerat p

Nu kan du höra och (naturligtvis) köpa västeråsarna Dead Awakens nya platta "The Princip Legacy". En platta som påminner oss om hur death metal ska låta. Och ämnesvalet handlar naturligtvis om ond bråd död, krig och elände. Du vill inte missa detta.  The Princip Legacy by Dead Awaken

Ett Dödens Maskineri blev tvungna att ställa in sin första spelning pga ett benbrott. Men nu har man delat med sig av sin första demo som kompensation. Gillar du kängpunk med finess så är det här bra grejer. Själva skriver bandet så här om saken: "För att fira att Andreas ligger under kniven just i detta nu, och som ett litet plåster på såret för lördagens inställda spelning på Gruvpunx, så tänkte vi bjuda lite på oss själva.  'Ungdomsfylla och brutna ben' samlar hela vår första demo som The Brigade och två spår från 2010 som spelades in på nytt 2020 för fullängdaren (allt detta snackade vi om i Döda Katten Podcast).  Första demon har sin charm. Då, precis som på andra demon, bestod bandet endast av Daniel och Andreas och eventuella skavanker skyller vi på vår ringa ålder. Ni som kan 'Det svenska hatet' utantill kanske känner igen låten Erase all Diversity. Tre av låtarna är skrivna så tidigt som 95-96 och på en låt är det Andreas som hanterar sången." Det är

Maggot Heart, med bas i Berlin följer upp förra årets “Mercy machine” med tre nya låtar som delvis pekar mot något nytt men samtidigt håller sig troget till grundreceptet. Det inleds med “No song” som är ett av de bästa musikaliska manifest jag hört om vår samtid. Linnea Olsson mässar om allt hon inte är, vad hon är och vad andra inte är och konstaterar att vi gräver efter ben i en tid av post-civilisation över en mäktigt ylande elgitarr och monoton rytmsektion. En storslagen låt som jag lyssnat sönder och samman sedan den kom som första smakprov.  Maggot Heart/Okkultokrati by Maggot Heart Sen fortsätter Maggot Heart in i ett ljudlandskap som påminner väldigt mycket om noise rock och Sonic Youth med “Zero hour day” och “Soulpolice” som har ett betydligt punkigare anslag än både första låten spå den här EP:n och den tidigare fullängdaren. Jag gillar blandningen och nyanserna i Maggot Hearts musik och den utveckling som bandet visar. Mycket bra.  Maggot Heart/Okkultokrati by Maggot Heart

Vill man hålla sig uppdaterad om vad som släpps så finns ju ett antal konton på både Instagram och Facebook att följa men bäst av dem alla är nog Doomed and Gloomed som varje vecka samlar nya skivor i enorma spellistor så att du lätt kan gå genom veckans nya släpp. Det är en bruttolista som ger dig möjlighet att hitta både det ena om du tar dig lite tid att klicka genom listan i jakt på nästa kick. Svenskt och internationell tung undergroundmusik serverat på ett fat för dig att upptäcka.  Följ på Instagram och Facebook så får du listan direkt i ditt sociala flöde varje vecka. Du kan ju börja här med att gå genom den samlade listan för 2021: