Adrestia kommer från Lindköping. Jag gissar att de inte behöver någon vidare presentation då de välsignat världen med sin blandning av crust och deathmetal på fyra fullängdare och en splitplatta tidigare. Tvillingplattorna ”The betrayal” och ”The mark of Cain” släpptes ju så sent som i september förra året. Vi snackar politisk crust/death i den högre skolan och ofta med samhällskritiska texter som beskriver den orättvisa värld som vi lever i. Att Adrestia inte ligger på latsidan är ju väldigt tydligt då de släppte denna 4-låtars ep i slutet av maj. Detta efter att de klämt ur sig två fullängdare lite drygt ett halvår tidigare. Det som gör denna ep speciell är att det inte är Martin Shukevich som står för de vokala insatserna vilken han vanligtvis gör förutom att lira gura. På ”Dead end roads” så har man bjudit in ingen mindre än Tomas Jonsson för att stå för vrålandet. Om jag säger Anti Cimex och Wolfpack så kanske det ringer en klocka. Han har ju tidigare gästat Adrestia på enstak