Epitetet ”supergrupp” är något som jag sällan eller aldrig talar om. Uttrycket känns lite cheesy. Det finns dock ett undantag där jag ändå måste använda mig av det. Grand Cadaver kan inte göra fel eller släppa något som är halvdant. Nej, allt som ges ut till allmänheten är doppat i guld.
Kryssar man i alla rutor där låtarna är som gjutna i perfektion och alla medlemmar bidrar med något extra på en annan nivå både i Grand Cadaver så väl som i deras andra band, så måste jag faktiskt använda mig av just beskrivningen supergrupp.
The Rot Beneath är en EP som gör mig både glad och ledsen. Glad just för att låtarna är så tunga, stiliga och dansvänliga som jag blivit bortskämd med från alla andra av bandets släpp. Ledsen för att det ”bara” är en EP och inte en fullängdare. Fyra låtar i här kalibern kittlar och ger mig begär efter mer!
Titelspåret bjuder på den där riktigt nerviga atmosfären med blytunga partier som är Cadavrets signum. Än en gång förbluffas jag över hur Stannes röst bara blir bättre för varje år som går. Vad har han ingått för diaboliskt avtal med Hin Håle tro…?
Supergruppen fortsätter att bjuda upp till dans och jag kommer fortsätta dansa till eras extremt bra låtar som har en unik fingertoppskänsla.
/Ylva Sjöstrand
Kommentarer
Skicka en kommentar