Adrestia/Collapsed - Antitheism

 


Här har vi en splitplatta som delas av Adrestia från Linköping och Collapsed från Montreal i Kanada. Adrestia får ju anses vara veteranerna på denna splitplatta då de har ett flertal fullängdare i bagaget till skillnad från Collapsed som verkar ha två kassetter och har medverkat på två samlingar. 

Detta är med andra ord första gången Collapseds musik förevigats på vinyl. På a-sidan så hittar vi fem d-taktsdängor som är uppkryddade med lagom doser death metal från Adrestia. Skåpet ställs på plats redan med inledande ”The ghosts of Mariupol”. Tempot är högt och man hör ilskan när textrader som ”War crimes authorized, buildings pulverized, terror, Russian State terror” vrålas fram. Just texter har ju alltid varit väldigt framträdande hos Adrestia. Man har verkligen aldrig funderat vad det tycker om världsläget. Fjärde spåret ”Låt den komma, låt den falla” finns att beskåda som video. En sak som glädjer mig är att basisten Alma Roth Sandell verkar ha fått en mer framträdande plats bakom mikrofonen på denna platta och delar numera sången med gitarristen Martin Shukevich. Hon gör det med bravur! Alla spår på Adrestias sida av denna splitplatta håller högsta klass och ni som gillar Adrestias tidigare plattor kommer verkligen inte att bli besvikna. 

Collapsed var med denna split en ny bekantskap för mig. Dock en väldigt trevlig sådan. Stilmässigt så rör de sig i samma trakter som Adrestia vilket gör denna splitplatta till en riktig fullträff vill jag påstå. Sex spår bjuder Collapsed på. Arg underbar musik med politiskt medvetna texter om hur människan förgör den värld vi lever i. Kan det bli så mycket bättre? Jag tror inte det! Jag kommer att hålla koll på Collapsed i framtiden. Det är en sak som är säker. Avslutningsvis så kan jag berätta för er som inte redan vet det att Ardestia har meddelat att de lägger ner. Såklart svintråkigt för oss som gillar dem. Dock så finns det en till fullängdare inspelad och den ska släppas i sommar vad jag förstår. Lämpligt nog så har den fått namnet ”Requiem”.

/Anders Bergström