Malmö, denna grogrund för så mycket bra extrem musik nu för tiden bjuder på ännu ett namn att lägga på minnet. Pessimiser imponerar stort i och med detta släpp med skitig och skoningslös powerviolence. Eller kanske grindcore. Det är svårt att ge en exakt benämning. Ibland tänker jag på tidig Napalm Death och ibland mer crustiga band, men kontentan är att det här är svinigt bra.
Bra variation på låtarna, lite humor i låttitlarna (“Voi boy fuck you”!) och snygga ljudklipp mellan låtar gör att det här självbetitlade släppet blir extremt lyssningsvärt. 12 låtar på 21 minuter ger extremt mycket kvalitet för pengarna på kortast och effektivaste sätt. För då kan man lyssna på den här skivan tre gånger på en timme och det kommer du att vilja göra. Tro mig.
/Magnus Tannergren