Viss musik berör mer på djupet än annan. Kanske beror det på ett riff eller en textrad. I Blodets fall så tror jag att det beror på att musiken i sig är skapad utifrån en kollektiv vilja. Och i viss mån av sorg som är den känsla jag tror att de flesta av oss människor kan relatera till oavsett var man kommer ifrån.
“Death mother” är präglad av sorg på grund av att en av bandmedlemmarna, gitarristen Rickie Paleski-Östlund, gick bort strax innan inspelningen och mycket av materialet på skivan är sådant han har varit med att skapa. Vet man om det så får naturligtvis skivan en annan sorts svärta och känsla. Vet man inte om det så skiner nog en känsla av vemod och saknad igenom ändå. Musik förmedlar känslor på olika frekvenser till människor utan att man egentligen förstår hur det fungerar och sorg och saknad sänder en av de starkaste signalerna.
Musiken Blodet spelar bygger mycket på tid och plats. Riffen får ta tid och plats. Sången får ta tid och plats. Ingen har förtur utan helheten är överordnad de enskilda delarna. Även om en låt som “Without within” är 15 minuter lång komprimeras tiden eftersom musiken är så organisk och levande. Det finns inga transportsträckor utan varje ton har ett syfte.
Det är också väldigt vackert. Rockmusik kan ha många ansikten eller inget alls men när Blodet spelar så är det väldigt vacker musik. Melodierna målar bilder och Hilda Hellers röst letar sig fram mellan den klassiska rocksättningen gitarr, bas och trummor och låter sårbar men stark. Det är helt enkelt mycket själ i allt du hör och musiken får en skönhet man sällan stöter på när sättningen är så pass enkel ändå.
Sådan här musik är omöjlig för mig att värja mig emot. Jag har lyssnat ganska intensivt på skivan under några veckors tid och jag vaknar alltid till när den tar slut precis som om jag befunnit mig i en dröm. Bra musik har ju den effekten att man försvinner in i den. Och i det rummet där man hamnar upphör tid och plats att existera och där finns bara du och musiken. Precis så känner jag när jag lyssnar på Blodet. Det här är en fantastisk platta som jag hoppas når många där ute.
/Magnus Tannergren