Fortsätt till huvudinnehåll

Heavy Undergrounds Podcast

Bulgasal Metalfest 2025, Västerås 25-26 juli

 


Äntligen var det dax att styra mot Västerås med min bättre hälft och som vi väntat.

Biljetterna köptes för vad som känns som en halv evighet sedan. Nu var det nära till sång, dans och efterlängtat häng med vänner. Här kommer mina tankar och höjdpunkter från helgen.

Självklart såg vi till att vara på plats när första bandet Menecia inledde festivalen på fredagen. You got to support the locals. Ja Menecia är alltså från Sandviken som ligger nära Gävle så jag var lite extra stolt i publiken.

Festivalen rivstartade med ovan nämnda band, lokala Butchers Curse och våra brutalt bra favoriter Retribution. Alla tre gjorde riktigt bra ifrån sig. Jag saknade ingenting från dom och hade önskat längre speltid såklart.

Under den obarmhärtigt stekande solen såg vi med ett leende på läpparna Hellbutcher som gav allt och lite till. Jäklar vilken underhållande show vi fick. 

I ett efterlängtat mörker avslutades första dagen med Bloodbath. Jag älskar deras låtar men mest det äldre. Som tur var för mig, så hade man sparsamt med nyare låtar på setlisten. 

Inför lördagen och den avslutande dagen på festivalen var jag absolut mest förväntansfull på Blodskam och Katakomba. Blodskam har jag aldrig haft förmånen att se live och dom infriade alla mina förhoppningar om ett riktigt bra set. För dagen fanns Linus från Retribution med på bas och han passade in i bandet som handen i handsken. 

Även fast jag sett Katakomba x antal gånger så är jag alltid lika ivrig på att se grabbarna. Kompromisslös energi och lekfullhet beskriver hur dom använde speltiden. Jag njöt av varje minut.

Andra höjdpunkter under lördagen var Eldprov som visade oss hur tung metal ska spelas och Ola Englund med kompband som underhöll oss i publiken. Både vi och han tyckte det kändes lite märkligt att sång saknades men over all var det en rolig uppvisning i riff och humor.

I det stora hela så är Bulgasal en riktigt bra festival i en lagom stor stad. Området var bra i storlek vilket gjorde att det var lätt och snabbt att röra sig mellan dom olika delarna. Det känns onödigt att gnälla på det faktum att tillståndet för att dricka öl på hela området avslogs men det påverkade ändå antalet personer i publiken just framför scen. Till nästa år hopps vi på att beslutet ändrats.

Önskvärt vore också lite fler sittplatser utanför själva öltältet, alltså på området samt fler bajamajor eller tillägg av urinoarer för dom skvättande männen på festivalen.

Slutbetyget blir VG med smågrejer som utvecklingsmöjligheter. Jag vill med det rikta ett stort tack till arrangörerna som slitit som djur för att vi besökare samt alla artister skulle få det så bra som möjligt!

Vi ses igen nästa år. 

/Ylva Sjöstrand, utsänd korrespondent i Heavy Undergrounds tjänst

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Strevellna - Aldrigheten

Krönika: Vi måste prata om vänner, musik, om att vara introvert och uppnå sinnesfrid