Fem noise/sludge/postrock/postnågonting-releaser 2024

Chat Pile

Jag brukar tänka på det som Roadburnmusik. Alltså den där hårda musiken som är svår att sätta fingret på vilken genre det rör sig om. Ett brett spektrum av mörk och rå musik som på något märkligt sätt berör på djupet. Här kommer de fem releaser som jag fastnat för under 2024 utan inbördes ordning.  Magnus Tannergren Redaktör, Heavy Underground


Chat Pile - Cold World

Oklahomabaserad Chat Pile som tagit sitt namn efter slaggprodukterna från zinkgruvan i hemstaden  ger oss en uppföljare till 2022 års “God´s country” som har alla de där elementen man vi ha i den här typen av musik. Klara drag av noiserock men även sludge och hardcore finns här. Det finns ett mäktigt muller i alla låtar och ibland hör man nästan hur basens strängar fladdrar på basgitarren. En mäktig uppföljare som kommer att ta bandet till nästa nivå.


The Jesus Lizard - Rack

Finns det något mer klassiskt noisrockband än The Jesus Lizard? Nej knappast. Bandet dominerade 90-talets noisescen och satte standarden för hur genren skulle låta. Nu, 26 år sedan sist, släpper bandet ny musik och man kan konstatera att The Jesus Lizard fortfarande har total koll på hur det ska låta. “Rack” har soundet som gjorde dem berömda från början och känslan man alltid letar efter när man vill lyssna på noiserock. 


Shellac- To all trains

Det är naturligtvis svårt att förhålla sig saklig när man ska prata om Shellacs senaste och sista platta. Steve Albinis plötsliga bortgång den 7 maj i år kom som en chock för alla som gillar alternativ musik. Hans betydelse går aldrig att underskatta. “To all trains” kom ut tio dagar efter hans bortgång och blev då ett minnesmonument över hans gärning. Den här skivan har hans fingeravtryck överallt och vi hör ett band som vet precis vad de håller på med. En mäktig upplevelse som naturligtvis förstärks av de känslor av sorg man alltid kommer att känna när man hör den. 


Harvestman - Triptych I-III

Bakom Harvestman finns naturligtvis bara en man. Steve Von Till. Han är integritet, erfarenhet och legend genom Neurosis naturligtvis men det är först på senare år när Neurosis inte längre är aktivt som musikern Steve Von Till fått visa vilken extremt mångfacetterad musiker han är. Senaste soloskivan “No Wilderness Deep Enough” är ett mästerverk och nu har han genom Harvestman släppt sitt ambitiösaste musikverk någonsin. Uppdelad på tre skivor som släpptes under tre fullmånar så tar Harvestman dig med på en resa in i musiken på ett sätt som du aldrig upplevt förut. Det är instrumental och psykedelisk musik som är svår att placera. Men genren känns oviktig när musiken i sig kommer från en så djupt andlig plats som den här. Det är ren och skär magi.


Haystack - Doomsday goes away

Svenska Haystack med Uffe Cederlund vid rodret har under sin 30 år långa historia levererat ett gäng klassiska skivor som alla håller hög klass. Omstarten med förra plattan “The Sacrifice” från 2019 verkar ha gett bandet en energikick och den här skivan präglas av vitalitet och snygg melodiös noiserock av yppersta klass. På något sätt känns skivan 90-tal men ändå väldigt här och nu.