Blanda döds, black och melodier så får du den själva essensen av vad som är "Mourninghoul". Det är så bandet själva beskriver deras senaste album. Sarcasm har efter en lite svängig tur av att fundera på om man ska existera eller inte bestämt sig för att just existera som band sedan 2015. Det här med blandningen är intresserat samtidigt som den är svår.
På den positiva planhalvan finns argumenten för att här finns något för alla. Albumet innehåller allt från instrumentala lugna låtar till brutalare bitar och ibland riktigt stiliga riff.
Här och där sticker den som oftast tighta instrumentdelen på en liten otight tur precis som den ibland liiite sura tonen i sången.
Jag höjer dock ett finger och vill förtydliga att jag lyssnar hellre på metal med dom ingredienserna än superpolerad och tillfixad blankmetal.
Album där det bjuds på någotsånär varierad ljudmatta är alltid uppskattat av mig men här är det lite för yvigt och rörigt för mig, tyvärr.
Om du gillar att ett album tar olika riktningar så lyssna absolut in dig på släppet och låt inte mig avskräcka dig!
/Ylva Sjöstrand