Fortsätt till huvudinnehåll

Inlägg

Visar inlägg med etiketten punk

Senaste podcasten

Krönika: Vad jag lärt mig av Charta 77

Jag minns inte riktigt exakt när jag hörde Charta 77 första gången. Det var före “Grisfesten" som kom 1993 men efter “Hobbydiktatorn” från 1992. Jag har dock tydliga minnen av vilka förfester det var som “Vykort från Rio” spelades högt på. Jävligt skumt egentligen att festa till en sådan låt. Men iallafall, så var det. De där förfesterna var i huvudsak till för två saker. Antingen gå på en annan fest i en annan lägenhet i Hallstahammar alternativt åka Volvo 240 till Köping med en back starköl för att gå på punkspelning på Smedjan. Charta 77 stod på scenen ibland. Eller ganska ofta. Charta 77 var lite av lokala punkhjältar. Musiken ekade av brittiskt 80-tal som New Model Army och senare av Levellers men alltid med en klar punkattityd. Texterna var lika enkla att sjunga med i som de var underfundiga. Och som sagt, de spelade ofta på Smedjan eller någon annanstans i närheten av Hallstahammar där jag bodde då i början av det glada 90-talet.  Bandet stod också i centrum för den stora s

Recensioner: KKPA, Kardinal Synd, Slutstation Tjernobyl (Second Class Kids)

Den svenska punken. Denna underbara folkhemsbastard som härjat sedan sent 70-tal i de röda stugorna i vårt avlånga land. Ett folkkärt uppror som präglat flera generationer människor men som fortfarande ska betraktas som ett markerat utanförskap och vackert uppror mot konvenansen.  Själv hamnade jag mitt i den andra (eller kanske tredje) vågen svensk punk i början på 90-talet. Jag skulle aldrig kunna säga att jag är punkare men intrycket och genomslaget som band som Charta 77, Strebers, Coca Carola och De Lyckliga Kompisarna hade på mig sitter djupt inristat i mig. Punk är en fantastisk kraft att ta fram i olika situationer i livet och ja jag skulle säga att punk har funkat som en påtaglig strategi för att navigera mig fram i tillvaron de senaste 30 åren av de 50 jag levt.  Därför är det ju enormt kul att vi fortfarande har band som Kardinal Synd, Slutstation Tjernobyl och KKPA som förvaltar arvet av just den punk jag älskar mest. Den punk som beskriver inre kriser, samhällsfel och en a

Nytt blod: Dålig Isolering

Punken lever och mår bra långt ner i åldrarna. De senaste åren har vi sett och hört ynglingar i band som Borgerlig Begravning och Jönzzonligan försvara upproret och nu släpper Dålig Isolering sin debutsingel.  Budskapet lindas inte in utan är ska kapitalet krossas till tonerna av punk som ekar starkt av The Stooges och en stor dos känsla av Riot Grrl-punk. Det är charmigt och framförallt extremt medryckande i sin enkelhet. 

Hardcore: Nytt rens med Axe Rash

Synnerligen aggressiv hardcore bjuder Axe Rash på i och med sitt senaste släpp "Contemporary Ass" som du nu kan köpa på Bandcamp för en valfri summa pengar. Och det är värt varenda öre.  Contemporary Ass by Axe Rash

Curator Of Taste: Strikt

Gammal hederlig punk med den där rätta känslan av hårt knutna kängor och vassa nitar är alltid rätt. Därför kan Heavy Underground med varm knytnäve rekommendera de stolta stockholmarna Strikt och deras singel "Partihandlarvägen" som släpptes sent 2021. Allsångsvänligt kaos och skrål utlovas. 

Video: GASP regerar i blod

Hardcorepunkarna i Malmös GASP  har Heavy Underground uppmärksammat tidigare och nu kommer ytterligare en singel som heter “Gut That Living Thing” att avnjuta i videoformat. Det är det sista släppet på ett tag enlig bandet själva för nu siktar man på att få ihop en fullängdare under 2022. 

M:40 rider in dödens bleka häst

   Skoningslös punk som ger dig skrapsår när du lyssnar på det. Så låter M:40 nya EP "Dödens bleka häst". Den kan lyssnas på i sin helhet här och pre-ordern för vinylen är öppen nu.   Dödens bleka häst by M:40

Recension: Lastkaj 14 - Plan B (Second Class Kids)

  När jag var i 20-årsåldern fostrades jag in i punken av band som Charta 77, Strebers, Dia Psalma, DLK, Coca Carola och alla de andra banden som kom där under första halvan av 90-talet. Lite föraktfullt klumpades allting ihop under epitetet "trallpunk" vilket är ett lika irrelevant begrepp som "grunge". Så vi skiter i den diskussionen och konstaterar att Lastkaj 14 30 år efter att den punkvågen tog sin början är en av traditionens främsta bevarare. Snabb, melodiös punk som höjer blodtryck och puls. Både på grund av den medryckande musiken och av de ämnen som lyfts upp i låtarna. Första kontakten med ep:n "Plan B" var låten "Vem sätter märket" som direkt höjde förväntningarna till orimliga höjder. En våldsam uppgörelse med psykisk ohälsa och ett kallt samhälle. Genomgående tycker jag att Lastkaj 14 skriver fantastiska texter i klass med genrens giganter Curre Sandgren, Mart Hällgren och Per Granberg. Körsången hedrar Strebers och Asta Kask-arvet

Skivbolagsfokus: Second Class Kids

  Med band som Lastkaj 14, N:a Hospitalet, Pastoratet, Kardinal Synd, Slutstation Tjernobyl, Fuktansvärld och många fler på sin utgivningslista så kan man lugnt säga att skivbolaget Second Class Kids är en guldgruva för den som vill ha sin punk så som den lät under första halvan av 90-talet.  Just nu så är släpp med The Mickerz, redan nämnda Lastkaj 14 och Fruktansvärld aktuella releaser som Heavy Underground varmt rekommenderar dig att kolla upp. Man har dessutom släppt Second Class Kids Magazine som bjuder på intervjuer med Sardo Numspa, Anti-Lam Front och många fler av bolagets band. Kul läsning i skön fanzintradition.  Har du en demo du vill skicka till Second Class Kids? Skicka den till demo@secondclasskids.com  och du köper allt de gett ut på  secondclasskids.myshopify.com/   efter att du har lyssnat på den här spellistan som innehåller allting man släppt sedan 2003!

Världen Brinner släpper ny singel

Världen Brinner har släppt en ny låt på engelska. "Die or live" är inspelad, mixad och producerad i Soundlabstudios av Mathias Färm och mastrad av ingen mindre än Dan Svanö på Unisound. Högenergisk punk när det är som bäst! Die Or Live by Världen Brinner

Knivad rensar dina öronkanaler

 "Ett övergrepp" är titeln från det första smakprovet från Knivad och kommande platta "Insidans ärrvävnad" som släpps i oktober av Suicide Records. Här snackar vi kängpunk som ger dig en spark i skrevet och en rejäl rensning av öronen. Redan nu går det bra att förbeställa skivan på Suicide Records Bandcampsida . ett övergrepp by Knivad

Årets bästa skivor 2021 so far enligt Rickard Waychester, Skåne Hardcore

Rickard Waychester driver instagramkontot Skåne Hardcore - då till nu   i syfte att dokumentera den Skånska hardcore och punk-scenen. Han har sjukt bra koll på genren och var ett rimligt val för att fråga vad som imponerat mest på honom hittills under 2021: Obstruktion - ’Monarchs of Decay’ Jag var, med risken för att få äta upp mina ord, kaxig nog att utse MoD till årets bästa skiva samma dag som den släpptes. Kan med glädje säga att jag står fast vid det. Lyssna själva så får ni se! R.A.T.S - ’Another Day in Helvete’  Svinbra hardcore där man kan höra influenser från black metal och death metal samtidigt som man matas med thrashiga riff och där vocals bitvis levereras med samma flow som i den fetaste hip hop-låten. Terror 83 (demo) Brasiliansk 80-talsdoftande hardcore-punk från Malmö! Need I say more?? Blood Sermon - ’Never Stop the Madness’ ”Blood Sermon, motherfuckers! Straight from Stockholm, Sweden!” Tungt, ösigt, kaxigt och jävligt gungigt! BS har även några av världshistoriens

Skivbolag: Fem frågor till J. Terrac Records

Johan Terrac driver  J. Terrac Records som en kulturgärning för att bevara cd-skivan. Små limiterade upplagor av svintuff undergroundmusik är hans mission och Heavy Underground ställde fem frågor om det här. Varför och när startade du J. Terrac Records? - J. Terrac Records är en hobby och kulturgärning gentemot cd-formatet. Varför greja med en stroppig vinylskiva när den smidiga cd:n finns? Jag hoppas bidra, kanske minimalt, till att formatet är aktuellt. Allas hobbys kostar, om jag förlorar någon hundring på varje släpp så har ändå skivan gett mig mycket i sociala kontakter etc. Jag samlar själv på cd och sålde, eller gav vissa till legenden Nätterdal (poddgeni på Nere På Noll  m.m red. anm), alla vinyler för ca tre år sedan. Starten för detta projekt var i april 2020 när covid stal hockey och spelningarna för en. Mina grejor är verkligen miniprojekt med små upplagor. Vilken typ av musik ger du ut? - Punk och hardcore. Det har blivit en fin mix med old school hardcore i form av Prison

Ny video: Fabriken -Sessioner från en källare

Fabriken där bland annat Curre från Coca Carola återfinns har släppt en video från en källare. Curre har alltid varit en favorit både röstmässigt och textmässigt och Fabriken är inget undantag. Svensk punkrock när det är som bäst. 

Ur arkivet: Intervju med Henry Rollins

- Jag tycker att all musik borde bli stulen. Till slut hittar du förhoppningsvis något som du gillar och då köper du skivan så att bandet kan göra en ny platta och kanske få betalt så att de har råd att äta. Det är bättre att musiken hörs än inte hörs. Runt 2007 gjorde jag den här intervjun med Henry Rollins via e-post. Jag blev förvånad över att han svarade. han tog uppgiften på allvar hur som helst tycker jag givet formatet.  Du driver ditt förlag 2.13.61, du har en lång och framgångsrik musikkarriär, du gör spoken word och nu har du en egen TV-show. Hur många projekt kan du ha samtidigt utan att ditt huvud går i småbitar? - Jag har duktig personal anställd på förlaget så jag kan jobba där regelbundet men inte hysteriskt mycket. Nog försummar jag saker för jobbet. Det är ju det jag gör mest hela tiden men det är så jag får saker gjorda. Förra året hade du ett eget filmprogram som hette ”Henrys filmcorner”. Under våren kommer ”The Henry Rollins Show”. Hur hamnade du i TV-världen och f

Ny musik: The Crew - ny grupp, ny låt

Tim Armstrong (Rancid), Fletcher Dragge (Pennywise), Mike Muir (Suicidal Tendencies), Matt Freeman (Rancid), och Byron McMackin (Pennywise) har ett nytt projekt tillsammans som de kallar The Crew. Och det är svinbra.

Ny musik: Gasp - Least expected

Gasp är ett nytt band från Malmö. Med en tidigare låt släppt kommer nu "Least expected" som fortsätter i samma stil. Det vill säga rakt på sak hardcorepunk med löjligt driv och en jäkla massa attityd.  Least Expected by gasp.band

Ny låt: Filth is Eternal - Zed

Filth is Eternal hette förut det svårgooglingsbara namnet Fucked And Bound och vad namnbytet kommer sig av vet jag inte men det kommer nog att göra att fler hittar den här kvartetten från Seattle. Jag hoppas verkligen det för jag gillade deras debut "Suffrage" och nya singeln är en helt rimlig fortsättning.  Här snackar vi ultrarå harcorepunk med nerverna på utsidan av huden som inte tar några fångar. Skillnaden från förut är inte så stor musikalisk men möjligen har vokalisten Lisa Mungo tonat ner sina värsta skrik en aning vilket egentligen bara gör det hela ännu råare i uttrycket. Man ser fram emot mer musik.  ZED by Filth is Eternal

DIY är livet: Marcus Ericsson om Quarantined Fanzine, Greetings from Sweden och Manic Ride

 “Greetings from Sweden” är en samling med ny svensk hardcore med 13 band och 18 låtar som nu släpps både digitalt och på vinyl. Mannen bakom projektet heter Marcus Ericsson och har förutom sitt eget band Manic Ride fanzinet Quarantined. Vi ställde några frågor till honom om det hela. Du har ju släppt fem nummer av Quarantined Fanzine. Hur kom du på idén att starta det och varför på papper och inte digitalt som man gör annars idag? – Jag hade gjort en drös med fanzine under 90- och 00-talen. Jag tyckte att alla mina gamla fanzines var alltifrån skämskuddematerial till extremt medelmåttiga. Jag vill inte att det skulle vara min ”fanzinelegacy”. I samma veva kände jag ett sug efter att göra något kreativt. Jag hade två småttingar hemma och kände mig lite distanserad från scenen. Insåg att ett nytt fanzine var den perfekta lösningen. Visste att jag kunde prestera bättre denna gång, jag kunde göra det hemifrån efter barnen somnat och jag skulle få bättre koll på nya band. Jag är kass på da

Intervju: Napalm Death - Barney Greenway är en språknörd

Med “Throes of Joy in the Jaws of Defeatism” släpper Napalm Death sin första skiva på fem år och det blir totalt den 16:e plattan i diskografin sedan 1987. Bandet fortsätter att spränga gränser med sin musik precis som man alltid gjort och på den nya plattan finns både den klassiska grindcoren blandat med tydliga influenser från postpunk och mer obskyra ljudlandskap. Vi tog ett snack med vokalisten Barney Greenway. - Har man följt bandet genom åren så borde man inte bli så överraskad, menar Barney. Vi har alltid pressat gränserna för vad det här bandet ska vara. Visst kan några som gillat grindcoregrejerna mer bli skeptiska men jag hoppas att folk förstår att Napalm Death aldrig har handlat om att göra samma sak om och om igen. - Stilmässigt har vi bara tagit några steg framåt egentligen. Alla element från grindcore och punk finns kvar där blandat med postpunk, noiserock och industrirock. Den största skillnaden på skivorna skulle jag säga är att allt det här bara har blandats på ett bä