Det finns många band runt om i världen som heter Retribution men det finns bara ett band som Retribution från Dalarna.
Med superlativen redo ska jag nu ta mig an den mest positiva recension jag någonsin gjort. Det här släppet förtjänar inget annat än total dedikation. Smaka på det här: Ett debutalbum som är så svart, så vackert och helt otroligt välgjort. Precis så smakar Retributions kommande skiva ”Tales of Torment”.
Jag har helt ärligt aldrig hört en så oerhört fulländad debut som det här är. Samtidigt som jag saknar ord på grund av fullständig beundran så har jag så mycket att säga. Det faktum att skaparna av den här guldklimpen är unga är något jag bara precis nu kommer nämna snabbt. Jag väljer att fokusera på all talang, oerhörda instrumenthantering och röstkvalitet istället. Som sig bör. Åldern är helt ovidkommande.
Musik som berör mig på helt andra nivåer behöver jag dela med någon som förstår mig och mitt sätt att ta mig an ett lyssnande och dissikerande av ett album. Jag vände mig givetvis till min bättre hälft.
Min mycket metal-kunnande partner och jag är helt eniga om att Retribution lyckats storslaget med att göra lagom polerade låtar utan att det låter tillrättalagt.
Finessen och balansen i riff, taktbyten som sköljer genom melodierna och den magnifika avgrundsrösten får ”Tales of Torment” att redan i debuten låta mogen och fullvuxen. Det mäktiga och viktiga black metal-ljudet i gitarrerna får mig att på riktigt rysa av välbehag.
Vi har även en helt enig åsikt om att det nästan inte ska kunna vara möjligt att göra en sån här fulländad skiva. Men hey! Här är den!
Jag kan oooomöjligt välja ut ett favoritspår på skivan eftersom det inte finns en enda svag del någonstans. Fillerslåtar existerar inte här.
Hörrni, alla måste lyssna på det här! Skulle Beethoven gjort black metal så skulle det ha låtit precis som kommande album från dalmasarna.
Jag är salig och tacksam. Det här är en delikatess utan dess like!
/ Ylva Sjöstrand