Vissa skivor traskar bara rakt fram till dig och lyfter upp dig i nackskinnet och skakar om dig. “Born into the twisting rope” är en sådan skiva. Den här skivan tar inga fångar, ber inte om ursäkt för vad den är och säger exakt vad den tycker. Eller skriker snarare.
Redan inledande “Mental taxation” är knäckande bra och har sedan den släpptes förra året varit lite av en nationalsång för mig som är en sådan där introvert typ. Sedan vrids tumskruvarna åt och intensiteten ökar gradvis under de nästkommande 9 låtarna som blandar friskt från d-taktspunk, crust, hardcore och metal till en högst potent häxblandning som både är lätt att gilla men som samtidigt inte är för den klene lyssnaren. Linus Järeskogs röst passar perfekt och han har hittat något sorts Tom Araya-läge på den som jag gillar skarpt. Mäktigt.
Riffen är blanka som kirurgstål och trummor och bas ser till att du inte får en lugn stund. Allt mixat och mastrat på ett sätt att allting smälter i en perfekt ljudbild samtidigt som det inte låter allt för städat eller tillrättalagt. Det här är en skiva som berör mig på många sätt då den både riktar sin kraft både inåt och utåt. Precis så som en skiva som är släppt på Suicide Records brukar göra.
Det finns som sagt bara grejer jag gillar med den här skivan. Industrial Puke har återuppväckt något i mig som påminner mig om hur det kändes när man hörde Napalm Death för första gången. Det är en magisk känsla som jag hoppas att fler som lyssnar på “Born into a twisting rope” kommer att känna efter första genomlyssningen. Och den andra. Och genomlyssning nummer 100. För den här skivan kommer att hålla i en evighet.
Kommentarer
Skicka en kommentar