För några år sedan släppte Kim Gordon sin biografi “Girl in a Band: A Memoir” som var en mycket välskriven och intressant bok. Nu kommer exmaken Thurston Moores berättelse av ungefär samma tidsperiod och även om de båda böckerna, precis som makarna, inte hänger ihop med varandra så blir det ju ändå intressant att få en större bild av ett av rockhistoriens intressantaste band Sonic Youth.
Men än mer intressant blir det att läsa om Thurston Moores liv. Från hans ungdom i Connecticut där han upptäcker punk och rockmusik tillsammans med sin kompis Harold, om deras resor i slutet på 70-talet in till New York där de går på spelningar med band som Ramones, Television, Patti Smith och många fler av banden som för alltid förändrade rocken på klubbarna CBGB, Max’s Kansas City och ett antal andra små ställen. Man fascineras över Thurstons redogörelser för allt han sett och hört, människorna han möter och hur det påverkade hans livsval. Och man får en fin bild av hur de här mytomspunna personerna var som just människor.
Det är också spännande att läsa om Sonic Youths födelse och tidiga år. Hur de långsamt hittade formeln för hur de skapade sin musik och hur bandet förändrades genom åren. Det är ett mäktigt liv han levt. Och det som slår mig är att han befunnit sig i alternativrockens centrum genom två revolutioner. Dels punken och postpunken i brytningen mellan 70- och 80-tal och sen hela 90-talet där Sonic Youth blev en del av allt som hände då. Fina minnesbilder av Kurt Cobain och andra 90-talsmusiker får vi oss till livs.
Ska jag ha någon synpunkt så är det väl kanske att större delen av boken berättar i detalj om åren från 1976 till slutet på 90-talet. Sen hastas hela 2000-talet och tiden fram till idag igenom med Sonic Youths upplösning, skilsmässa och solokarriär på ett nästan slarvigt sätt jämfört med resten av boken. Han skriver dock att just skilsmässan vill han inte prata om och att han inte är intresserad av att skriva någon egen version om vad som hände av respekt för alla inblandade. Det är inte vad den här boken var menad att handla om. Gott så. Men jag tycker allt han gjort de 23 senaste åren hade förtjänat lite mer kärlek.
Men som sagt. Det är en spännande bok för musiknördar skrivet av en musiknörd och som på ett rakt och direkt sätt berättar vad som hände där och då. Hur han kan komma ihåg alla detaljer är ett mysterium men det är guld för oss som får läsa det.
/Magnus Tannergren