Fortsätt till huvudinnehåll

Inlägg

Senaste podcasten

Kungens Män - För samtida djur 2

Uppföljaren till februarisläppet med samma namn är på många sätt en logisk fortsättning. I min recension av del 1 så konstaterade jag att det var jazzrock som inte var svår att ta till sig och som kunde vara inkörsport till ett tyngre jazzmissbruk. Detsamma kan sägas om del 2 med den lilla justeringen att det här är en fortsättningskurs då. Det är lite komplexare men samtidigt så finns det ett genomgående sväng som inte var lika framträdande på föregående släpp. Spelar man skivorna efter varandra bjuds man på en fantastisk tripp genom musiken. På “För samtida djur 2” så blir det ännu mer hypnotiskt i  och med just det där groovet. Det är musik som sveper in dig i melodier och atmosfär. Man kan sitta ner och bara låta sig sjunka ner i allt det fina som hörs här. Men skivan funka lika väl för slölyssning och då menar jag det som en positiv sak. Det är musik du vill ha i ditt närmaste luftrum på ett eller annat sätt för att den gör dig glad inombords.  Kungens Män har aldrig varit så bra

Heavy Underground lyssnar på: PJ Harvey - To bring you my love

Polly Jean Harvey var redan lite av en superstjärna i indierockkretsar när hon släppte sitt definitiva genombrottsalbum 1995. Med skivorna “Dry” och “Rid of me” hade hon gjort sig ett namn med sin råa och nakna rock som till stor del kretsade kring elgitarr och Harveys unika röst.  Själv såg jag de videos som gjorts till “Man-size” och “50ft Queenie” på MTV’s 120 minutes och Alternative Nation och fängslades nog inte bara av musiken utan av hela hennes uppenbarelse som har all typisk estetik från ett alternativt 90-tal. När hon uppenbarar sig i videon till “Down by the water” i februari 1995 bär hon en röd sammetsklänning och dansar förförisk samtidigt som hon sjunger om vad som hänt nere vid vattnet. Jag tror ingen som hört den låten och lyssnat på texten är oberörd. Och det lät inte som det gjort tidigare. “To bring you my love” är hennes egentliga debut som soloartist i eget namn då de två tidigare gjorts som trio och på många sätt är det en bluesplatta. Många av låtarna bygger på b

Uniform - American standard

American Standard är namnet på en tillverkare av toalettstolar. Och i sådana har Uniforms sångare Michael Berdan stirrat ner i många gånger då han hängt över dem och spytt. Och det är det som den här skivan handlar: bulimi. Något Berdan lidit av i många år men aldrig pratat om. Förrän nu.  “My throat is raw, muscles sore...” är textraden som inleder hela skivan och det här är en skiva som gör väldigt ont att lyssna på. Det är en djupdykning i känslor kring något av det mest stigmatiserade och skambelagda ämnena som finns. Kanske är det därför som den här skivan känns så viktig att lyssna på även fast det känns obehagligt. Det är en oförlåtande platta både ämnesmässigt men även i själva musiken. Har man lyssnat på Uniform förut vet man att hur kalla och karga ljudlandskapet som blandar industriellt mangel med noise och lite hardcore låter. På de fyra spår som “American standard” består av känns soundet extremt väl anpassat. Som sagt, det är både lite obehagligt och svårsmält samtidigt s

Way Out West 2024: Lördag

Idag är jag slut som artist, men det får vara värt efter tre magiska - och väldigt intensiva dagar.  För det första är jag medveten om att jag skriver både rörigt, och lite fladdrigt - men det är ju exakt det som min upplevelse är av festivalen.  För det andra vill jag tacka alla ni som följt och tagit del av mina röriga äventyr på Way Out West det här året, och även såklart tacka Way Out West för möjligheten att vara en liten del av det fina som skapas i Slottsskogen varje år. Hoppas det fortsätter även nästa år.  Så ja, nog för mig den här gången. Hoppas vi ses i vimlet någonstans.  //Emil  …….. Nu om lördagens upplevelser.  Jag vaknar tidigt och känner mig utvilad. Min flickvän fixar frukost medan jag skriver ihop gårdagens artikel (stora tack för det). Folk börjar höra av sig, och det här verkar bli dagen där alla har uppenbart olika agendor. Någon vill bjuda på brunch, någon vill ta en öl på stan, någon ska till området tidigt och någon sent. Jag bestämmer mig för att vara på områ