Älskade Eskilstuna! Jag har en rätt personlig koppling till stadens mer experimentella musikscen som sträcker sig bortom Kent och Yvonne så jag kanske är part i målet här men jag är inte ett dugg förvånad över att industristaden ständigt producerar ny intressant musik som spränger gränser. Anders Bergström and Thomas Wahlström har sina rötter i punkscenen och spelar nu mer en sorts postpunk med starka elektroniska inslag. Och på “Quint” är de förstärkta av saxofonisten och nestorn inom stadens jazzscen Stefan Wistrand (The Electric MZ, WRQ, Memento Mori med fler) som ger musiken ytterligare en spännande dimension.
Stundtals är det elektroniskt och monotont och ibland är det fjäderlätt jazzrock, allt med en punkig spoken word-attityd i sången som säger till dig att den här musiken egentligen skiter i allt vad genrer är. Det hela är magiskt och jag har efter ett otal genomlyssningar inte tröttnat än. Det här är bandets sjunde släpp och jag tycker nog bandet nu hittat ett uttryck som jag hoppas att de håller fast i ett tag till och utvecklar vidare.
/Magnus Tannergren