Recension: Rat Cage - Not asking for much


Rat Cage kommer från Sheffield i England och har begåvat världen med högkvalitativ punk i över tio år. Motorn i Rat Cage är Bry Suddaby. Han skriver allt, spelar och sjunger allt på plattor. Men live har han ett band med sig. Detta är den tredje fullängdaren men det finns också ett antal splittar och sjuor i bagaget. Alla, och jag menar alla innehåller ypperlig punk av finaste sort. 


Rat Cage spelar hård punk som tar influenser från många stilar från båda sidor av Atlanten. Det finns influenser från såväl Svensk råpunk, Amerikansk HC, Brittisk punk. Kort sagt det finns något för alla här. Trots allt detta så har Rat Cage en helt egen identitet och det låter som Rat Cage. Lyckligtvis så fortsätter allt detta på nya verket ”Not asking for much”. 


Med nya fullängdaren så fortsätter Rat Cage sitt korståg för att bringa lite ljus och förstånd i vår trasiga värld. Det är såklart hårt och Bry har en vass stämma som passar den många gånger furiösa lite smutsiga punkmusiken som handen i handsken. Ibland delas det ut pekpinnar och örfilar för att i nästa sekund så sitter du med näven i luften och sjunger med i nästintill allsångsvänliga refränger. Det är hårt men ack så underbart. Samma recept som Rat Cage levererat stordåd med på två plattor tidigare. Gillar du dem så kommer du absolut inte bli besviken på denna. 


Rat Cage har med ”Not asking for much” levererat ännu en höjdare till platta och den går rätt in på årsbästalistan för mig. Du hittar den hos välsorterade distros.


/Anders Bergström