Svenska Moloken spelar någon sorts post metal eller kanske till och med post sludge. Det är tungt och dynamiskt med en hel del överraskningar inbäddat i mattorna av mullrande bas och gitarrer. Det är imponerande.
Skivan handlar om död, återfödelse och vad som kan tänkas koma efter det. Musiken är det tunga ämnet till strots fväldigt lekfull och det blytunga varvas med snygga partier med eleganta melodislingor. Att inte överlasta musiken utan låta det viktigaste träda fram är en av plattans verkliga styrkor.
Den femte plattan från det här Umeågänget för tankarna till giganterna i genren som Neurosis och Cult Of Luna och faktum är att jag tycker att de i och med denna platta ger dem en rättmätig plats i det sällskapet.
/Magnus Tannergren