Totalgalan arrangerades vide att antal tillfällen i främst Stockholm och Köping på 90-talet men nu har den återuppstått för en kväll i syfte att dra in pengar för återuppbyggnaden av Ögir i Köping som brann ner till grunden på i september 2022. Lågorna tog inte bara huset utan också 40 år av musikhistoria då skivbolaget Birdnest och Charta 77 hade sitt högkvarter där. Plus att det varit konsertlokal för många alternativa band genom åren. För dessa två dagar slöt ett antal band upp och spelade i stort sett gratis för att dra in pengar till återuppbyggnaden i någon form. Några fortfarande aktiva. Ett par andra hade inte spelat på många år. Här är mina personliga höjdpunkter.
Ulke
Mannen är en levande legend med band som Strebers och Dia Psalma och det märks när han lite försynt äntrar scenen med sin gitarr. Jag har sett honom spela akustiskt två gånger tidigare och han blir långsamt lite säkrare på sig själv och spelningen i Örebro var nog den mest fokuserade jag sett. Kanske beror det på den kortare speltiden. Låtarna spelas ofta rakt av utan att egentligen arrangeras om från originalen och det funkar inte alltid klockrent. Men sånt glömmer man när man hör publikens respons och allsång. Mäktigt.
Världen Brinner
Efter en akustisk spelning så känns det som att bli överkörd av ett tåg när Västerås Världen Brinner äntrar scenen med full fart. Sångerskan Malin Sandberg är precis över allt hela tiden och ger publiken en spark i arslet som heter duga. Världen Brinners poppiga punk är medryckande och det är omöjligt att värja sig mot energin. Att tunga frågor som hur män misshandlar kvinnor till döds, självmord och rasism tas upp skapar ett allvar i euforin som då blir som att hälla bensin på en redan överhettad motor. Allt exploderar på en gång och när Malin mot slutet tar sig ut i publiken är närvaron total i den stora härliga punkfamiljen.
Bonni Pontén
Precis som Ulke så har Bonni från Asta Kask och Cosa Nostra sadlat om och blivit punktrubadur. Iförd hög hatt så ser han ut som en punkens ringmästare och med sin unika stämma levererar han Asta Kasks låtar med en svetslågas intensitet. Texterna får nytt liv och kanske en djupare mening när de skalas av och arrangeras om för att passa en mindre kostym. Men energin förblir den samma. Det är en sylvass udd riktad mot samhället och världen som lyfter fram hur vi drabbas av tillvarons allmänna jävlighet i en tillvaro med idioter.
Köttgrottorna
Stockholmarna har alltid varit lite plojigare än andra punkband men samtidigt finns det en hel del allvar i bakgrunden. När trion öppnar med "Gravöl" och förkunnar att vi ska dansa på deras gravar tänker jag att revolutionen ska låta så här. Ett långfinger mot makten samtidigt som vi ler åt att vi driver med dem samtidigt. Köttgrottorna blandar och ger denna kväll och vi får en rad av bandets bästa låtar plus "The ornitologs" som trots sin nonsenstext orsakar hög allsång.
Coca Carola
En av Totalgalans mest efterlängtade spelningar var nog Åkersbergas stoltheter Coca Carola. BAndet har legat i träda sedan 2004 även om en del kortare spelningar har förekommit. Men nu var det meningen att det skulle bli en hel spelning vilket det blev och oj vilken spelning. I mitt tycke är Coca Carola ett av landets bästa band oavsett genre. Med punkrock i grunden, starka melodier och text och sång i världsklass så spöar kvartetten det mesta. Så även ikväll. Med ett nästintill felfritt låtval från hela sin katalog bjuds vi på några tidiga trallpunksdoftande alster och det bästa ut de senare plattorna. Nästan varje refräng orsakar allsång och jag upplever en så stark flashback från förr att jag nästan blir lite tårögd. Och det bästa är att låtarna inte känns som de passerat sitt bäst-före-datum 2023. Tvärtom. Bandet ser lite tagna ut av publikresponsen vilket är begripligt. Jag hoppas att det sporrar dem till att fortsätta spela. Åtminstone live.
Big Fish
Det andra bandet som Totalgalan lockat fram ur dvalan var Uppsalas Big Fish. Bandets två 90-talsplattor var en unik blandning av folkmusik, punk och industrirock även om det sistnämnda är en väldigt liten del av helheten. Med förra årets "comeback" på skiva i och med "Kalla döda drömmar" valde bandet en delvis annan väg. Lite mer nedtonat och vuxet men med samma skärpa i texterna. Big Fish live 2023 låter som en kombination av Nick Cave, Tom Waits, Cornelis Vreeswjik, Minstry och ett folkmusikband på speed. Och det är fullständigt lysande. Jag visste inte vad jag skulle förvänta mig men jag måste säga att det här nog var helgens absoluta höjdpunkt. Det skulle vara ett oerhört slöseri om inte Big Fish fortsatte framåt nu.
Charta 77
Totalgalan avslutas naturligtvis av huvudpersonen. Per Granberg har kört Charta 77 i 40 år nu och bandet lever vidare på nya meriter vilket de senaste plattorna gott och väl bevisar. Den här kvällen blandas det nyare materialet med väl valda klassiker vilket gör att spelningen blir lite av ett triumftåg. Publiken är naturligtvis med på noterna då vi påminns om varför vi egentligen är här. För att hjälpa en vän att återuppbygga det som gått förlorat. Och det märks även på bandet som levererar gnistrande versioner av bland annat "Kungarna af stan 1 & 2", "The beauty is in the beholders eyes", "Lilla björn och lilla tiger" med flera. En perfekt avslutning på en perfekt helg.
Text & bild: Magnus Tannergren