.jpg)
Enmansprojekt kan vara hur bra som helst, det finns bra exempel på det. Fördelen är att man får bestämma själv hur det ska låta och ensam styra skutan. Nackdelen ligger nog troligtvis i att man just även bestämmer allt själv. Min känsla är att Demolyn kanske hade mått bra av fler bandmedlemmar…
Inledningen ”Withering Away” på albumet ”Tales of Demolyn” får mig att känna pepp och tro på denna debut men tyvärr faller fortsättningen rätt platt efter det. Något i mig gillar den lite charmiga hemmaproduktionen med ambitioner som siktar mot klassisk black metal, snabba trummor och väsande sång, men tyvärr räcker det inte hela vägen denna gång.
Blandningen av sång och text på svenska och engelska på albumet gör mig ingenting dock. Lyssnaren ska tas till olika unika miljöer under lyssningen. Allt från ett flammande slagfält till ett iskallt berg erövrat av ett mystiskt väsen.
Enligt egen utsago är inspirationen tagen från Satyricon, Bathory, Darkthrone, Immortal, Dissection, Marduk och Mörk Gryning. Alla är band som jag verkligen gillar och mer eller mindre dagligen lyssnar på, men trots det saknar jag tyvärr en till nivå av kvalitet.
Det som skaver i mig är ojämnheten och att viljan att producera något riktigt bra med stora ambitioner blir lite för övermäktigt. Jag hade gärna sett en mer rak och avskalad skapelse.
Öron och ögon kommer dock vara nyfiken på nästa release från Demolyn!
/Ylva, Cries from the Underworld