Fortsätt till huvudinnehåll

Senaste podcasten

Live: Världen Brinner, Västerås, 20 januari 2024


Att Västerås varit en död stad i många år vad gäller rockmusik är ingen hemlighet. Men nu börjar det röra på sig. Vi har Västerås Doomfest i juni och Bulgasal Metal Fest senare på sommaren i år och dessutom har sportbaren O'Learys plötsligt öppnat en scen i källaren som tar in 800 personer och där det liksom smugits igång någonting som kan bli riktigt bra. 

När Mimikry tar med sig Västeråsbördiga Världen Brinner är det lite upp till bevis för stan. Kommer någon att bry sig? Svaret blev ja. Över makalösa 600 biljetter såldes och bara det är värt en stående applåd för arrangören PAFF. 

Mimikry kan vi lämna därhän. Det är Världen Brinner som står för den verkliga rockupplevelsen den här kvällen. Jag skulle kunna gå så långt och säga att bandet är något av det bästa man kan se på en scen idag. Det är hög energi, ett snyggt samspelt band som verkligen håller ihop det hela till en helhet åt frontkvinnan Malin Sandberg som är en mänsklig orkan på scen. Det studsas runt, klättras, crowdsurfas och springs omkring samtidigt som sångleveransen är klockren. En rockshow i toppklass helt enkelt och att boka Världen Brinner som förband är en stor risk för huvudbandet. För Världen Brinner har någonting extra förutom bra låtar och kompetensen att framföra dem på scen. 

Vi får en sorts greatest hits ikväll med de bästa låtarna från tidigare plattor och en handfull framtida klassiker från senaste utmärkta släppet "Reset". De svenska låtarna funkar bäst men allting låter bra. Den medryckande melodiska punken kan det här bandet på sina fem fingrar. Och när finalen kröns av "Här kommer valet" är segern ett faktum och när alla sjunger med i refrängen om att vi inte kan finna oss i att hålla käften utan att det är vi emot dom så är det inte bara en känsla av kampvilja i luften utan också en känsla av hopp när 600 personer sjunger med. 

Och det är då punk och Världen Brinner är som bäst.

Text & bild: Magnus Tannergren

Bilder:




  

Kommentarer

Andra har läst det här:

Strevellna - Aldrigheten

  Magnus Larnhed, eller Larna, känner ni från 59 Times The Pain och för mig har hans namn cirkulerat i flera årtionden i den lokala musikscenen i Mälardalen och Bergslagen. Nu presenterar han Strevellna som är ett projekt som verkar ha växt fram under pandemiåren. Informationen om det hela är ganska bristfällig förutom ett halsvkryptiskt brev som skickats ut till utvalda personer vilket kanske är bra för då kan man närma sig musiken utan direkt förutfattade meningar.  Men när man lyssnar på “Aldrigheten” så inser man ju att här finns väldigt många referenser som jag känner igen så tydligt. Larnhed och jag är ju i samma ålder och Strevellna är en väldigt snygg sammanfattning av många referenser i musiklyssnandet om man gillade hårdrock på 80-talet. Här finns snygga rena hårdrockslåtar med refränger som är ren arenarock, ibland tippar det över på thrashen och crossover och ljudmässigt har klockan vridits tillbaka 1987 i all positiv bemärkelse.  Att texterna är på svenska gör att musiken

Dom får aldrig mej - En kväll för Micke Blomqvist (Coca Carola, Charta 77, The Baboon Show, Asta Kask) Debaser Strand Stockholm, 16 februari 2024.

En av människans bästa egenskaper är att den är solidarisk och ställer upp för en kompis i nöd. När det blev känt att Asta Kask grundare Micke Blomqvist blivit av med sin sjukpenning trots att han är dödssjuk i cancer såg Robban på Close Up till att ordna en stödspelning. För Micke är inte vem som helst utan han är en av svensk punks verkliga legender både i egenskap av Asta Kask men också för sin studio där många band spelat in sina skivor och demos.  Biljetterna fanns i tre prisklasser beroende på hur mycket man ville stödja med. 2000, 1000 och 500 kr. Tvåtusenkronorsvarianten sålde slut först. Och Mickes Swish blev överbelastad på några timmar. Och så säger dom att folk inte ställer upp.  På Debaser kryllar det av folk och det kryllar också av ansikten jag känner så väl igen. Förutom banden som spelar passerar Ulke, Mart, Johan Johansson, Tompa Eken, folk från Lastkaj 14, Inge från Gatuplan och många fler förbi. Asta Kask viktiga för dom också. Och Micke är deras vän.  Först på scen

Tannergrens bästa 2023: Strevellna - Aldrigheten

Heavy Undergrounds chefredaktör avslöjar vilken platta han tycker är bäst 2023.  Strevellna - Aldrigheten Det ska erkännas att omdömet kanske är fördunklat av en 50-årskris som gör mig extremt känslig för nostalgi just nu. Med det sagt så är det ändå så att Strevellna levererar en platta som är oemotståndlig då den hämtar kraften från så många saker från de senaste 40 årens hårda genrer.  Nu är Strevellna ett ganska hemligt projekt. Det är nästan så att det redan finns ett mytologiskt skimmer runt plattan. Utskickad till en väl vald krets som först fick den tillsammans med ett brev innan den släpptes officiellt. Det enda man egentligen vet är att det är Magnus "Larna" Larnhed från 59 Times The Pain som är geniet bakom det hela. Han är dock väldigt fåordig om det hela (jo jag har bett honom vara med i podden men han vägrade vänligt men bestämt). Men på ett sätt gör det att jag gillar det här ännu mer. Musiken och texterna får tala för sig själva och sätter själva idén och ambi

Monument har äntligen öppnat i Göteborg

  Det är fredag, 16 februari och den mentala stämpelklockan har checkat ut från allt vad arbetsrelaterade notiser heter. Jag och min tjej går till en närliggande restaurang och äter stark kyckling, spelar backgammon (jag vinner såklart) och gör oss redo för kvällen. Det pirrar lite i magen. Klockan slår 19.30 och vi beställer en taxi för att ta oss ut till Ringön och Monument. Pirret i magen har förändrats till pepp, och jag skickar ett SMS till Monument-Markus och skriver ”Jag är så sjukt jäkla taggad va!”. Han svarar inte, och jag förstår att han har viktigare saker att för sig än att svara på mitt SMS. I taxin inser jag också att mina förväntningar är oerhörda, och orimliga. Mentalt jämför jag det med hur mina förväntningar var på Tools senaste skiva. Allt kändes väldigt spännande, tills jag fick höra skivan och blev oerhört besviken. Fan att jag skulle börja tänka på det här. Taxin stannar på Stålverksgatan på Ringön. Magen hoppar ett nervöst sista skutt innan vi går in på Monument