Fortsätt till huvudinnehåll

Senaste podcasten

Några frågor om året som gått till Dålig Isolering



Dålig Isolering är ett av banden som gjort störst intryck det senaste året med sina två ep:s som bjuder på rå och oborstad punk av finaste kvalitet. Den senaste tiden har bandet synts spela live på en hel del platser och vi passade på att ställa några frågor om hur årets om gått varit. 

Vad har det bästa varit med 2023 för er?
En massa härliga spelningar, bland annat på Nalen (riktigt stort!). Vi har också släppt samlingsskiva som tryckts på lp och släppt en till EP, mycket har hänt i år!

Finns det något ni ångrar att ni inte gjorde under året som gått?
Njaaa inte vad vi kan komma på! Vi har haft jävligt kul och haft fullt upp!

Nu har ju haft flera spelningar i år. Vad har ni lärt er som band av att stå på scen och spela för publik?
Slappnar man själv av och låter sig ha kul har publiken det också, men också att publiken och bandet har en stark koppling, är publiken peppig blir vi det och tvärtom! En trött publik behöver inte vara en dålig spelning. Man får otroligt mycket från åskådarna! Vi har också lärt oss att inte låta oss deppa ihop på grund av små fel. Det är trots allt punk vi kör och publiken bryr sig sällan ändå!

Några särskilda minnen ni kommer bära med er?
De två sista låtarna på ett gig i Falun, i princip hela publiken kom upp på scen och sjöng med och hoppade, det var så mäktigt att höra att folk kan våra låtar (även utanför Stockholm - helt sjukt!) Den peppen var otrolig! Sen kommer vi såklart bära med oss Nalenspelningen också, det kändes så sjukt att få stå på en så stor scen!

Några andra band ni vill nämna, förutom er själva, som gjort bra grejer under året?

Dels en spelning vi hade med Twin Pigs och Vidro, de båda spelningarna var otroliga och kändes häftigt att få vara med på den lineupen! Det är alltid häftigt att få stå på scen med förebilder och framförallt band med andra tjejer (tyvärr något vi inte ser varje gig). Det var också schysst att Lastkaj 14 fick in oss på Nalen. Det uppskattas alltid att få sån support från vuxna, större band.

Vi måste också nämna samlingsskivan som vi var med på tillsammans med Hårdgnissel, Microlax och Golvad Grävling (återigen band med även ickesnubbar! En riktigt härlig mix!!!) Skivan gjordes som en hyllning till Micke i Asta Kask, så det var såklart mäktigt att få vara med bland så bra band på en lp, men också att få hylla Asta Kask.

Vad har ni för planer för 2024?
Vi har en spelning inbokad, annars vill vi skriva ny musik och fortsätta lira. Ha kul såklart! Vi får se var vi hamnar.


Lyssna på Dålig Isolering här:

Kommentarer

Andra har läst det här:

Strevellna - Aldrigheten

  Magnus Larnhed, eller Larna, känner ni från 59 Times The Pain och för mig har hans namn cirkulerat i flera årtionden i den lokala musikscenen i Mälardalen och Bergslagen. Nu presenterar han Strevellna som är ett projekt som verkar ha växt fram under pandemiåren. Informationen om det hela är ganska bristfällig förutom ett halsvkryptiskt brev som skickats ut till utvalda personer vilket kanske är bra för då kan man närma sig musiken utan direkt förutfattade meningar.  Men när man lyssnar på “Aldrigheten” så inser man ju att här finns väldigt många referenser som jag känner igen så tydligt. Larnhed och jag är ju i samma ålder och Strevellna är en väldigt snygg sammanfattning av många referenser i musiklyssnandet om man gillade hårdrock på 80-talet. Här finns snygga rena hårdrockslåtar med refränger som är ren arenarock, ibland tippar det över på thrashen och crossover och ljudmässigt har klockan vridits tillbaka 1987 i all positiv bemärkelse.  Att texterna är på svenska gör att musiken

Ett Dödens Maskineri - Kulturkriget (enligt Anders Bergström)

Då var den alltså här, uppföljaren till ”Det Svenska Hatet” som slog ner som en bomb i punksverige och blåste nytt liv i genren. Jag skulle ljuga om jag påstår att jag inte var lite nervös när jag slog på ”Kulturkriget” och satt mig ner för att lyssna igenom den för första gången.  För det är liksom ingen lätt uppgift att följa upp en platta i den kaliber som debutverket faktiskt är. Kollegan Svempa Alvevig skrev på sociala medier ”En platta så bra att man har två ex i vinylhyllan” om Ett Dödens Maskineris debut. Jag håller fullständigt med om det då det står två ex i min hylla också.  Dock så tar det inte ens 30 sekunder in i plattans första spår ”Vapen och ammunition” för att man ska inse att att den oro man först hade var totalt ogrundad. Med sylvassa texter om samhällets orättvisor och brunhögerns framfart i den Svenska politiken sätter Ett Dödens Maskineri fingret på många problem i dagens samhälle. De står dock alltid stolta på den lilla människans sida och viker inte en tum. Mus

Slôdder - A Mind Designed To Destroy Beautiful Things

Slôdder bildades i Karlstad 2017 och spelar det man brukar kalla sluge, vad nu det är egentligen. Långsam tung punk med inslag av hardcore och en gnutta metal kanske. De har en fullängdare och två ep´s i bagaget sedan tidigare. Värt att nämna är att den första och självbetitlade fullängdaren släpptes fysiskt på det stenhårda formatet kassett. Vem gillar liksom inte det. Den finns också digitalt att streama för de av er som lever era liv utan kassettbandspelare.  Ibland händer det att det dyker upp en platta som liksom gör lite ont att lyssna på. Jag menar det på det mest positiva sättet som möjligt. Man känner att här finns en ärlighet och en genuinitet. Den sorgligt bortgångne regissören Bo Widerberg beskrev det som ”Ett stycke liv” vilket känns väldigt passande. ”A Mind Designed To Destroy BeautifulnThings” är en sådan skiva. Känslorna jag får när jag lyssnar på denna platta rör sig kring livets och samhällets mörka vrår och avigsidor. Det är argt och mörkt och väldigt kompromisslöst

Intensiven och Vånna Inget på Pönkfest vol 3 i Sundsvall 4 november 2023

Veckan som denna punkfest skulle gå av stapeln inleddes inget vidare för undertecknad. Förkylning med tillhörande feber slog till under onsdagen. Det kändes som att festen var i fara att utebli. Skulle jag missa sista chansen att se Vånna Inget? Fredagen kom och jag var visserligen förkyld men iallafall någorlunda feberfri. Ett covidtest visade dessutom negativt. Skönt tänkte jag. Fan det finns nog chans att det blir pönkfest imorgon.  Lördag kväll och med 1g Alvedon innanför västen sitter jag trots allt på den endast 30 minuter försenade bussen på väg in till Sundsvall. Målet med resan är att se Vånna Ingets avskedsspelning. Det är nog vad denna krassliga gubbkropp klarar av tänker jag. Som bonus spelar ju Intensiven innan också. Perkele och Trubbel får se sig besegrade av min mancold denna gång tyvärr.  Intensiven Intensiven bjuder på en bra spelning trots det teknikstrul som inleder andra låten. Hela scenen blir ljudlös och publiken kan bara höra trummorna. Men tack vara ett snabbt