Fortsätt till huvudinnehåll

Senaste podcasten

Recension: Ministry - Moral hygiene (Nuclear Blast Records)

 

Al Jourgensen som de facto är Ministry har i intervjuer sagt att hans musik nu mer fungerar som polaroidbilder av samtiden som ställer frågan "Är du nöjd med det du ser?". Ministry har på många av sina skivor haft just det perspektivet. En sorts snapshot av där och då i sina kommentarer om sittande presidenter, samhällsströmningar och kulturen vi lever i. Ibland innebär det att skivorna blir lite väl inaktuella och känslan av irrelevans kommer efter bara några år. I alla fall när det gäller ämnesvalen. 

På "Moral hygiene" fortsätter Ministry på den inslagna vägen. Men här finns dock en liten skillnad i att ämnesvalen för låtarna ändå är lite mer tidlösa även om Al Jourgensen fortfarande har ett skarpt öga för samhällssatiriska betraktelser och att han mot slutet av den här skivan får ett litet återfall i Trumphat. Men jag har svårt att inte gilla öppningsspåret "Alert level" som sätter fokus på jordklotets pågående nervösa sammanbrott när det kommer till klimat och miljö. Men det är också det spår som är mest tidsbundet. Sen handlar det mest om allmänt motstånd och uppror vilket på något sätt känns befriande. Det finns till och med en nonsenscover på The Stooges" "Search and destroy" som endast är med för att det är ett roligt avbrott vad jag har förstått. Gott så. En av skivans höjdpunkter är kanske "Sabotage is sex" där Jello Biafra återigen besöker Ministry och levererar så som bara Jello levererar. 

Soundmässigt låter det som Ministry. Varken mer eller mindre. Kanske lite mer avslappnat och ibland återknyter Al till bandets elektroniska dagar vilket känns helt okej. Visst kan man lite elakt säga att Ministry idag försöker låta som just Ministry och i mina öron har Ministry ganska länge nu plöjt Psalm 69-fåran i hopp om åter att nå fornstor glans. Men vad gör det egentligen? För att vara ett projekt som överlevt sig själv mer än en gång så låter detta ändå ganska inspirerat och så som vi alla vill att Ministry ska låta. Jag är ganska nöjd med det. 

För Ministry är en del av mitt nostalgiska musikarv och så länge Al Jourgensen levererar dessa polaroidbilder med hyfsad skärpa så kommer jag att lyssna på varje ny skiva han släpper. Lite för nostalgins skull och lite för att jag uppskattar hans perspektiv på världen. Så även denna gång.

Kommentarer

Andra har läst det här:

Strevellna - Aldrigheten

  Magnus Larnhed, eller Larna, känner ni från 59 Times The Pain och för mig har hans namn cirkulerat i flera årtionden i den lokala musikscenen i Mälardalen och Bergslagen. Nu presenterar han Strevellna som är ett projekt som verkar ha växt fram under pandemiåren. Informationen om det hela är ganska bristfällig förutom ett halsvkryptiskt brev som skickats ut till utvalda personer vilket kanske är bra för då kan man närma sig musiken utan direkt förutfattade meningar.  Men när man lyssnar på “Aldrigheten” så inser man ju att här finns väldigt många referenser som jag känner igen så tydligt. Larnhed och jag är ju i samma ålder och Strevellna är en väldigt snygg sammanfattning av många referenser i musiklyssnandet om man gillade hårdrock på 80-talet. Här finns snygga rena hårdrockslåtar med refränger som är ren arenarock, ibland tippar det över på thrashen och crossover och ljudmässigt har klockan vridits tillbaka 1987 i all positiv bemärkelse.  Att texterna är på svenska gör att musiken

Henrik Palm - Nerd Icon

Jag har haft Henrik Palms nya (och tredje) skiva Nerd Icon liggandes på hårddisken i några veckor, men inte hittat tiden att ta mig an den. Men idag hände det, mycket tack vare att katten väckte mig okristligt tidigt och gjorde allt i sin makt för att inte låta mig somna om - och han lyckades. Men det är ju såklart helt ointressant i sammanhanget Heavy Underground i allmänhet, och Henrik Palms nya skiva i synnerhet.  Jag tar mig an skivan genom att direkt fastna på introt och spela om det för mig själv flera gånger. Det är ett gott tecken, för introt visar sig sätta stämningen och kontexten för resten av skivan - och jag blir insnärjd direkt.  Henrik Palm har skapat organiskt och fylligt universum, samtidigt som det på något sätt är både sprött och skört. Skådeplatsen är någonstans i gränslandet mellan ljus och mörker - där man hela tiden leds mot ljuset, för att plötsligt dras ned mot avgrunden igen. Och det är ett knep som visar sig bli en kontrastrik upptäcksfärd. Genremässigt rör v

Låtpremiär: Dröög - Det stora oväsendet

Dröög är tillbaka med en ny skiva och vi på Heavy Underground är glada att kunna presentera ett första smakprov från denna skiva som släpps senare i vår av Majestic Mountain Records . Vad som finns att säga om låten "Det stora oväsendet" berättar bandet själva: "Likt vemodet, rullar snart nu oväsendet in. Över åsar och genom sänkor, över stock och sten, ska detta mörker sänka sig, omfamna och lamslå detta rikets befolkning. Inge dessa människor med en fruktan och som ska lämna även de närmst stående med en naggande aning av oråd och förtvivlan. Det stora oväsendet sätter lyriska modstämningen för den kommande fullängdaren med samma namn. Denna efterföljare ger ingen respit, är inget undantag, utan är fortsättningen på debutalbumet." Premiärlyssna på låten här:

Tannergrens bästa 2023: Strevellna - Aldrigheten

Heavy Undergrounds chefredaktör avslöjar vilken platta han tycker är bäst 2023.  Strevellna - Aldrigheten Det ska erkännas att omdömet kanske är fördunklat av en 50-årskris som gör mig extremt känslig för nostalgi just nu. Med det sagt så är det ändå så att Strevellna levererar en platta som är oemotståndlig då den hämtar kraften från så många saker från de senaste 40 årens hårda genrer.  Nu är Strevellna ett ganska hemligt projekt. Det är nästan så att det redan finns ett mytologiskt skimmer runt plattan. Utskickad till en väl vald krets som först fick den tillsammans med ett brev innan den släpptes officiellt. Det enda man egentligen vet är att det är Magnus "Larna" Larnhed från 59 Times The Pain som är geniet bakom det hela. Han är dock väldigt fåordig om det hela (jo jag har bett honom vara med i podden men han vägrade vänligt men bestämt). Men på ett sätt gör det att jag gillar det här ännu mer. Musiken och texterna får tala för sig själva och sätter själva idén och ambi