Fortsätt till huvudinnehåll

Inlägg

Senaste podcasten

Suicide Records Fest: Electric Hydra (fredag kl. 20.00 )

Nu firar ett av landets mest hängivna DIY-skivbolag 15 år. Det firar Suicide Records med en två dagar lång fest på Brewhouse i Göteborg den 15-16 oktober. För att uppmärksamma det kommer Heavy Underground att presentera några av banden som spelar då. Här kommer det första: Electric Hydra. Ibland har man tur och fångar upp ett band innan allting egentligen har hänt. Jag hade nöjet att vara en av de första att recensera Electric Hydras första demo “World domination” 2018 och året efter fick jag intervjua dem i en källare i Västerås. När jag hörde demon tyckte jag mig höra något nytt på stonerscenen men med tiden har det ju visat sig att bandet är mer än det.  Ganska tidigt fattade jag också att det här var ett band med ambitioner. Viljan som fanns där för att snabbt utvecklas musikaliskt och som liveband var påtaglig. När jag såg dem som förband till Lucifer i Västerås så var det på vippen att de körde över huvudakten på ren vilja. De anföll scenen och sen publiken som ett gäng huliganer

En pratstund med Roger Andersson om Suicide Records

I september 2020 (då det hela hette Into The Void Podcast) hade Heavy Underground  nöjet att prata med Roger Andersson om Suicide Records på Instagram Live. Här får ni historien om bolaget och om vad som driver honom plus en hel del annat.

En vecka om Suicide Records

  Idag inleder Heavy Underground en veckas nedräkning mot Suicide Records Fest i Göteborg den 15-16 oktober på Brewhouse. Varför gör jag då det? Jo för jag tycker att Suicide Records är ett skivbolag som visar vägen för hur man kan driva ett skivbolag och hur man kan använda musik, även om den är mörk, som en positiv kraft i sitt liv. I 15 år har grundaren Roger Andersson gett ut musik som aldrig varit kommersiell eller avsedd för en stor publik. Men den har hittat sin publik och det är ju det viktigaste.  Redaktören och Roger Jag har intervjuat  många av banden som Suicide har gett ut och alla vittnar om Rogers passion och totala engagemang för sitt skivbolag och för banden han ger ut. Och när man pratar med Roger själv så smittas man lätt av hans kärlek inte bara till sitt skivbolag och banden han ger ut utan också till hela undergroundscenen. Många delar den upplevelsen med mig.  Jag kan bara önska att fler kunde ha samma drivkraft som Roger har för att sprida musik till världen. 

Ny musik: Från Mars

Från Mars kommer egentligen från Umeå och spelar allt från psykedelisk rock till noise enligt dem själva. Nu har de släppt en ny låt om heter "Amalia". Så här skriver bandet själva om låten: "Amalia är en skildring av en äldre kvinnas öde som tar lyssnaren till ett avskilt hem fördolt av skogens dunkel. En dag kallar träden på henne och något bortom denna värld begär att bli funnet. Hon lyssnar och vandrar djupare in i skogen. Låten fortsätter bandet Från Mars resa in i det mer psykedeliska och stonerinfluerade området. Med Svensk text, Analog synt, fuzzig bas och effekttunga gitarrer som ger låten ett sound som är svårt att hitta någon annanstans."      Och här är bandets spelning från Trästocksfestivalen tidigare i år. Sjukt cool omgivning att spela stonerrock i om ni frågar Heavy Underground. 

Upptäck: Death Epiphany

Ta och kosta på dig 20 minuter och upptäck Death Epiphanys kompetenta rens på släppet "Traversing the blood mist". Enligt den sparsmakade infon från bandet själva så handlar det om war metal som är sjukt underrepresenterad i den svenska undergroundfloran.  Traversing the Blood Mist by Death Epiphany

Recension: The Brides Of The Black Room - Blood and fire (Icons Creating Evil Art)

Jag är en sucker för konceptkonst som spänner över flera discipliner. The Brides Of The Black Room fångade ganska snabbt min uppmärksamhet när de tidigare i år började göra väsen av sig med de första låtsläppen. Inte bara för att Lea Alazam som vi tidigare hört i Besvärjelsen stod för en del av sången utan också för bandets hela uppenbarelse andades ambitioner utöver det vanliga. Bandet förresten. Det är nog fel benämning. Själva kallar de sig ett konstnärskollektiv som anger både The KLF och Banksy som förebilder. Det gör ju inte det hela mindre intressant. Tvärtom. Musiken då? Vad vi har att göra med här är snygg och mörk elektronisk musik. Hade året varit 1986 hade jag sagt synth. Den första tanke som slog mig när jag hörde låten "Blood" var att det här är musik som man tror att Depeche Mode gör men som de aldrig lyckats riktigt med före 1990 och efter1994. Extremt snygga melodier, vackra arrangemang, låtar som sätter sig direkt och en känsla av mystik och dekadens. Allt f

Recension: Ministry - Moral hygiene (Nuclear Blast Records)

  Al Jourgensen som de facto är Ministry har i intervjuer sagt att hans musik nu mer fungerar som polaroidbilder av samtiden som ställer frågan "Är du nöjd med det du ser?". Ministry har på många av sina skivor haft just det perspektivet. En sorts snapshot av där och då i sina kommentarer om sittande presidenter, samhällsströmningar och kulturen vi lever i. Ibland innebär det att skivorna blir lite väl inaktuella och känslan av irrelevans kommer efter bara några år. I alla fall när det gäller ämnesvalen.  På "Moral hygiene" fortsätter Ministry på den inslagna vägen. Men här finns dock en liten skillnad i att ämnesvalen för låtarna ändå är lite mer tidlösa även om Al Jourgensen fortfarande har ett skarpt öga för samhällssatiriska betraktelser och att han mot slutet av den här skivan får ett litet återfall i Trumphat. Men jag har svårt att inte gilla öppningsspåret "Alert level" som sätter fokus på jordklotets pågående nervösa sammanbrott när det kommer till